عَنْ يَزِيدَ بْنِ حَيَّانَ قَالَ انْطَلَقْتُ أَنا وَحُصَيْنُ بْنُ سَبْرَةَ وَعَمْرُو بْنُ مُسْلِمٍ إِلَى زَيْدِ بْنِ أَرْقَمَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمْ فَلَمَّا جَلَسْنَا إِلَيْهِ قَالَ لَهُ حُصَيْنٌ لَقَدْ لَقِيتَ يَا زيْدُ خَيْراً كَثِيراً رَأَيْتَ رَسُولَ اللَّهِ ﷺ وَسَمِعْتَ حَدِيثَهُ وَغَزَوْتَ مَعَهُ وَصَلَّيْتَ خَلْفَهُ لَقَدْ لَقِيتَ يَا زَيْدُ خَيْراً كَثِيراً حَدِّثْنَا يَا زَيْدُ مَا سَمِعْتَ مِنْ رَسُولِ اللَّهِ ﷺ قَالَ يَا ابْنَ أَخِي وَاللَّهِ لَقَدْ كَبِرَتْ سِنِّي وَقَدُمَ عَهْدِي وَنَسِيتُ بَعْضَ الَّذِي كُنْتُ أَعِي مِنْ رَسُولِ اللَّهِ ﷺ فَمَا حَدَّثْتُكُمْ فَاقْبَلُوا وَمَا لا فَلا تُكَلِّفُونِيهِ ثُمَّ قَالَ قَامَ رَسُولُ اللَّهِ ﷺ يَوْماً فِينَا خَطِيباً بِمَاءٍ يُدْعَى خُمّاً بَيْنَ مَكَّةَ وَالمَدِينَةِ فَحَمِدَ اللَّهَ وَأَثْنَى عَلَيْهِ وَوَعَظَ وَذَكَّرَ ثُمَّ قَالَ أَمَّا بَعْدُ أَلا أَيُّهَا النَّاسُ فَإِنَّمَا أَنَا بَشَرٌ يُوشِكُ أَنْ يَأْتِيَ رَسُولُ رَبِّي فَأُجِيبَ وَأَنَا تَارِكٌ فِيكُمْ ثَقَلَيْنِ أَوَّلُهُما كِتَابُ اللَّهِ فِيهِ الهُدَى وَالنُّورُ فَخُذُوا بِكِتَابِ اللَّهِ وَاسْتَمْسِكُوا بِهِ فَحَثَّ عَلَى كِتَابِ اللَّهِ وَرَغَّبَ فِيهِ ثمَّ قَالَ وَأَهْلُ بَيْتِي أُذَكِّركُمُ اللَّهَ فِي أَهْلِ بَيْتِي أُذَكِّرُكُمُ اللَّهَ فِي أَهْلِ بَيْتِي فَقَالَ لَهُ حُصَيْنٌ وَمَنْ أَهْلُ بَيْتِهِ يَا زيْدُ أَلَيْسَ نِسَاؤُهُ مِنْ أَهْلِ بَيْتِهِ قَالَ نَسَاؤُهُ مِنْ أَهْلِ بَيْتِهِ وَلَكِنْ أَهْلُ بَيْتِهِ مَنْ حُرِمَ الصَّدَقَةَ بَعْدَهُ قَالَ وَمَنْ هُمْ قَالَ هُمْ آلُ عَلِيٍّ وَآلُ عَقِيلٍ وَآلُ جَعْفَرَ وَآلُ عَبَّاسٍ قَالَ كُلُّ هَؤُلاءِ حُرِمَ الصَّدقَةَ قَالَ نعَمْ. رواه مسلم
وفي رواية: أَلا وَإِنِّي تَارِكٌ فِيكُمْ ثَقَلَيْنِ أَحَدُهُمَا كِتَابُ اللَّهِ وَهُوَ حَبْلُ اللَّهِ مَنِ اتَّبَعَهُ كَانَ عَلَى الهُدَى وَمَنْ تَرَكَهُ كَانَ عَلَى ضَلالَةٍ.
Yazid ibn Hayyan har berättat att han, Husayn ibn Sabra och Amr ibn Muslim gick till Zayd ibn Arqam, må Gud vara nöjd med dem alla, och när de satt tillsammans sade Husayn:“Zayd, du har varit med om mycket gott. Du har sett Guds Sändebud ﷺ hört honom tala, stridit vid hans sida och bett bakom honom. Du har sannerligen varit med om mycket gott! Berätta, Zayd, om något du hört från Guds Sändebud ﷺ.” Han svarade: “Käre brorson, vid Gud, jag har åldrats och lång tid har förflutit, och jag har glömt några av Profetens utsagor som jag tidigare hade lagt på minnet. Godta därför det jag berättar för er, och belasta mig inte med det jag inte berättar.” Sedan sade han: “En dag, när vi befann oss mellan Mecka och Medina vid ett vattendrag som kallas Khumm, reste sig Guds Sändebud ﷺ ibland oss och talade. Han lovordade och prisade Gud och förmanade och påminde. Därefter sade han: ‘Människor! Jag är blott en människa. Min Herres budbärare [Dödsängeln] kommer snart att kalla på mig och jag ska hörsamma hans kallelse. Jag lämnar efter mig två ting av stor vikt. Det första är Guds Bok; i den finns vägledning och ljus. Tag därför emot Guds Bok och håll tag i den med ett fast grepp.’ Han uppmanade oss att hålla fast vid Guds Bok och väckte vår längtan efter den.” Sedan sade han: ”Och min familj. Jag påminner er om Gud beträffande min familj! Jag påminner er om Gud beträffande min familj!” Husayn frågade: “Zayd, vilka är hans familj? Är inte hans hustrur en del av hans familj?” Han svarade: “Hans hustrur tillhör hans hushåll, men hans familj är de som förbjudits att ta emot allmosor efter hans bortgång.” Husayn frågade: “Och vilka är de?” Han svarade: “Alis familj, Aqils familj, Jafars familj och Abbas’ familj.” Husayn frågade: “Har de alla förbjudits att ta emot allmosor?” Han svarade: “Ja”. [Muslim] I en annan version står det: “Jag lämnar efter mig två ting av stor vikt. Det första är Guds Bok; den är Guds rep, och den som följer det blir vägledd, men den som släpper taget går vilse.”