عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ ﷺ انْصُرْ أَخَاكَ ظَالِماً أَوْ مَظْلُوماً فَقَالَ رَجُلٌ يَا رَسُولَ اللَّهِ أَنْصُرُهُ إِذَا كَانَ مَظْلُوماً أَرَأَيْتَ إِنْ كَانَ ظَالِماً كَيْفَ أَنْصُرُهُ قَالَ تَحْجُزُهُ أَوْ تَمْنَعُهُ مِنَ الظُّلْمِ فَإِنَّ ذَلِكَ نَصْرُهُ. رواه البخاري
Anas, må Gud vara nöjd med honom, berättade att Guds Sändebud ﷺ sade: “Hjälp din broder, vare sig han gör orätt eller lider orätt.” En man sade: “Guds Sändebud, jag hjälper honom om han lider orätt, men hur ska jag hjälpa honom om han gör orätt?” Han svarade: “Du tyglar honom – eller: hindrar honom – från att göra orätt. Det är så du hjälper honom.” [Bukhari]