عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ قَالَ أَبُو بَكْرٍ لِعُمَرَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا بَعْدَ وَفَاةِ رَسُولِ اللَّهِ ﷺ: انْطَلِقْ بِنَا إِلَى أُمِّ أَيْمَنَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا نَزُورُهَا كَمَا كَانَ رَسُولُ اللَّهِ ﷺ يَزُورُهَا فَلَمَّا انْتَهَيَا إِلَيْهَا بَكَتْ فَقَالاَ لَهَا مَا يُبْكِيكِ أَمَا تَعْلَمِينَ أَنَّ مَا عِنْدَ اللَّهِ خَيْرٌ لِرَسُولِ اللَّهِ ﷺ فَقَاَلتْ: إِنِّي لا أَبْكِي أَنِّي لَا أَعْلَمُ أَنَّ مَا عِنْدَ اللَّهِ تَعَالَى خَيْرٌ لِرَسُولِ اللَّهِ ﷺ وَلَكِنْ أَبْكِي أَنَّ الوَحْيَ قَدِ انْقَطَعَ مِنَ السَّمَاءِ فَهَيَّجَتْهُمَا عَلَى البُكَاءِ فَجَعَلَا يَبْكِيَانِ مَعَهَا. رواه مسلم
Anas, må Gud vara nöjd med honom, har berättat: “Efter Guds Sändebuds frånfälle ﷺ sade Abu Bakr till Umar, må Gud vara nöjd med dem båda: ‘Låt oss gå till Umm Ayman, må Gud vara nöjd med henne, och besöka henne, så som Guds Sändebud ﷺ brukade göra.’ När de kom fram till henne brast hon i gråt. De frågade: ‘Varför gråter du? Vet du inte att det som finns hos Gud är bättre för Guds Sändebud ﷺ?’ Hon svarade: ‘Jag gråter inte för att jag är okunnig om att det som finns hos Gud, den Upphöjde, är bättre för Guds Sändebud ﷺ. Jag gråter för att uppenbarelsen från himlen har upphört.’ Hennes ord rörde dem till tårar och de grät tillsammans med henne.” [Muslim]