عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا أَنَّ قُرَيْشاً أَهَمَّهُمْ شَأْنُ المَرْأَةِ المَخْزُومِيَّةِ الَّتِي سَرَقَتْ فَقَالُوا مَنْ يُكَلِّمُ فِيهَا رَسُولَ اللَّهِ ﷺ فَقَالُوا وَمَنْ يَجْتَرِئُ عَلَيْهِ إِلاَّ أُسَامَةُ بْنُ زَيْدٍ حِبُّ رَسُولِ اللَّهِ ﷺ فَكَلَّمَهُ أُسَامَةُ فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ ﷺ: أَتَشْفَعُ فِي حَدٍّ مِنْ حُدُودِ اللَّهِ تَعَالَى ثُمَّ قَامَ فَاخْتَطَبَ ثُمَّ قَالَ: إِنَّمَا أَهْلَكَ الَّذِينَ قَبْلَكُمْ أَنَّهُمْ كَانُوا إِذَا سَرَقَ فِيهِمُ الشَّرِيفُ تَرَكُوهُ وَإِذَا سَرَقَ فِيهمُ الضَّعِيفُ أَقَامُوا عَلَيْهِ الحَدَّ وَايْمُ اللَّهِ لَوْ أَنَّ فَاطِمَةَ بِنْتَ مُحَمَّدٍ سَرَقَتْ لَقَطَعْتُ يَدَهَا. متفق عليه
Aisha, må Gud vara nöjd med henne, har berättat att Quraysh var djupt oroade över ett fall med en kvinna från klanen Banu Makhzum som hade ertappats med att stjäla. De sade: “Vem vågar föra hennes talan inför Guds Sändebud ﷺ?” Några av dem sade: “Usama ibn Zayd, Profetens förtrogne vän, är den ende som är djärv nog att tala med honom.” Usama talade med honom, och Guds Sändebud ﷺ frågade: “Medlar du gällande ett av Guds fastställda straff!?” Sedan reste han sig för att hålla ett anförande och sade: “De som levde före er gick under för att de lät en tjuv gå ostraffad om han kom från en respektabel familj, men lät verkställa straffet om tjuven var maktlös. Vid Gud, om så Fatima, Muhammeds dotter, hade stulit, skulle jag ha huggit av hennes hand!” [Bukhari & Muslim]