Hadither

De rättfärdigas trädgårdar 2 · Om att det är berömvärt att tala sanning och klandervärt att fara med osanning och att avlägga falskt vittnesmål

Hadith 324

عَنْ أُمِّ كُلْثُومٍ بِنْتِ عُقْبَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا قَالَتْ سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ ﷺ يَقُولُ: لَيْسَ الكَذَّابُ الَّذِي يُصْلِحُ بَيْنَ النَّاسِ فَيَنْمِي خَيْراً أَوْ يَقُولُ خَيْراً. متفق عليه

وفي رواية مسلم زيادة قَالَتْ وَلَمْ أَسْمَعْهُ يُرَخِّصُ فِي شَيْءٍ مِمَّا يَقُولُهُ النَّاسُ إِلاَّ فِي ثَلَاثٍ تَعْنِي الحَرْبَ وَالإِصْلاَحَ بَيْنَ النَّاسِ وَحَدِيثَ الرَّجُلِ امْرَأَتَهُ وَحَدِيثَ المَرْأَةِ زَوْجَهَا

Umm Kulthum bint Uqba, må Gud vara nöjd med henne, har sagt att hon hörde Guds Sändebud ﷺ säga:“Den som bidrar till att människor försonas genom att förmedla det som är gott eller säga det som är gott, är inte en lögnare.” [Bukhari & Muslim] I en version som återfinns hos Muslim tillade hon: “Jag har inte hört honom tillåta någon av människornas [lögner] utom i tre fall: i krig, vid försoning mellan människor och i det en man säger till sin hustru eller en kvinna säger till sin make.”