عَنْ أَمِيرِ المُؤْمِنِينَ أَبِي حَفْصٍ عُمَرَ بْنِ الخَطَّابِ رَضِيَ اللهُ عَنْهُ قَالَ: سَمِعْتُ رَسُولَ اللهِ ﷺ يقُولُ: "إِنَّمَا الْأَعْمَالُ بِالنِّيَّاتِ وَإِنَّمَا لِكُلِّ اِمْرِئٍ مَا نَوَى فَمَنْ كَانَتْ هِجْرَتُهُ إِلَى اللهِ وَرَسُولِهِ فَهِجْرَتُهُ إِلَى اللهِ وَرَسُولِهِ وَمَنْ كَاَنْت هِجْرَتُهُ لِدُنْيَا يُصِيبُهَا أَوِ اِمْرَأَةٍ يَنْكِحُهَا فَهْجْرَتُهُ إِلَى مَا هَاجَرَ إِليْهِ" متفق عليه
De troendes anförare, Abu Hafs Umar ibn al-Khattab, må Gud vara nöjd med honom, har sagt att han hörde Guds Sändebud ﷺ säga: ”Varje handling bedöms efter dess avsikt och varje människa ska få endast det hon avsett. Den som haft avsikten att utvandra för Guds och Hans Sändebuds skull, har utvandrat för Guds och Hans Sändebuds skull. Likaså har den, vars avsikt varit att utvandra för världslig vinnings skull eller för att ta någon kvinna till hustru, utvandrat för det han avsett.” [Bukhari & Muslim]