عَنْ عائِشَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْها قالَتِ: افْتَقَدْتُ النَّبِيَّ ﷺ ذاتَ لَيْلَةٍ فَتَحَسَّسْتُ فَإِذَا هُوَ راكِعٌ أَوْ ساجِدٌ يَقُولُ: "سُبْحَانَكَ وَبِحَمْدِكَ لا إِلَهَ إلَّا أنْتَ" وفي رواية: فَوَقَعَتْ يَدِي عَلَى بَطْنِ قَدَمَيْهِ وَهُوَ فِي المَسْجِدِ وَهُما مَنْصُوبَتانِ وَهُوَ يَقُولُ: "اللَّهُمَّ إنِّي أَعُوذُ بِرِضاكَ مِنْ سَخَطِكَ وَبِمُعافاتِكَ مِنْ عُقُوبَتِكَ وَأَعُوذُ بِكَ مِنْكَ لا أُحْصِي ثَنَاءً عَلَيْكَ أَنْتَ كَما أَثْنَيْتَ عَلَى نَفْسِكَ" رواه مسلم
Aisha, må Gud vara nöjd med henne, sade: En natt kunde jag inte finna Guds Sändebud, och välsignelser vare med honom, och när jag sökte efter honom med handen fann jag honom försänkt i bön, med böjd rygg eller pannan mot marken, och hörde honom säga: “Stor är Du i Din frid härlighet! Jag lovar och prisar Dig! Det finns ingen gud utom Du!” ## Subḥānaka wa bi ḥamdika, lā ilāha illā anta. ## Och i en annan version: “... min hand kom i beröring med hans fotsulor när han var i moskén. De var uppresta och jag hörde honom säga: “Gud! Jag söker skydd hos Ditt välbehag mot Ditt missnöje och hos Din förlåtelse mot Ditt straff och hos Dig mot Dig. Jag kan inte prisa Dig så som Du bör prisas. Du är som Du prisat Dig själv” ## Allāhumma innī aʿūdhu bi riḍāka min sakhaṭika, wa bi muʿāfātika min ʿuqūbatika, wa aʿūdhu bika minka, lā uḥṣī thanā’an ʿalayka anta kamā athnayta ʿalā nafsik. ## [Muslim]