عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَيْضاً أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ ﷺ مَرَّ عَلَى صُبْرَةِ طَعَامٍ فَأَدْخَلَ يَدَهُ فِيهَا فَنَالَتْ أَصَابِعُهُ بَلَلاً فَقَالَ: مَا هَذَا يَا صَاحِبَ الطَّعَامِ قَالَ أَصَابَتْهُ السَّمَاءُ يَا رَسُولَ اللَّهِ قَالَ: أَفَلَا جَعَلْتَهُ فَوْقَ الطَّعَامِ حَتَّى يَرَاهُ النَّاسُ مَنْ غَشَّنَا فَلَيْسَ مِنَّا. رواه مسلم
Abu Hurayra, må Gud vara nöjd med honom, har också berättat följande:Guds Sändebud ﷺ gick förbi en hög med säd och stack ned handen i den. Hans fingrar blev blöta, och han frågade sädens ägare: “Vad är detta?”. Ägaren svarade: “Guds Sändebud, regnet föll på den”. Han sade: “Varför lade du det inte överst, så att människorna kunde se det? Den som bedrar oss är inte en av oss.” [Muslim]