1
Anas b. Mālik har berättat: Guds Sändebud ﷺ satt en dag tillsammans med oss och han slumrade till. Så höjde han huvudet och smålog och vi frågade vad som fick honom att le och han svarade:
”En sura har just uppenbarats för mig” och han läste: bismillahi ’r-rahmāni ’r-rahīm – innā a‘taynāka ’l-kawthar – fa-salli li-rabbika wa-’nhar – inna shāni’a-ka huwa ’l-abtar. (I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn! Vi har sanner-ligen gett dig det goda i överflöd! Bed därför till din Herre och förrätta [ditt] offer! Det är den som är full av hat mot dig, som är utestängd [från Guds nåd]).
Därefter sade han: ”Vet ni vad kawthar är?” och vi svarade: ”Gud och Hans Sändebud vet bäst.” Han sade: ”Det är en flod och Gud, vars makt överglänser allt, har lovat [att ge] mig den; där finns ett överflöd av gott. Det är en bassäng som mitt folk skall komma till på Uppståndelsens dag och där skall finnas lika många dryckesbägare som stjärnornas antal. En av [Guds] tjänare kommer att avvisas och jag kommer att säga: ’Herre, han är en av de mina’ men Gud skall säga: ’Du vet inte vilka nya [religiösa] påfund han har infört efter dig.’”
Samma tradition har berättats av Mukhtār b. Fulful med åberopande av Anas b. Mālik, men här saknas förklaringen om kawthar.