1
Abū Dardā’ berättar att [en gång], när Guds Sändebud ﷺ reste sig för att förrätta bönen, [hörde de] honom säga:
”Jag ber om Guds beskydd mot dig!” och därpå ”Jag förbannar dig så som Gud förbannar dig!” tre gånger. Sedan sträckte han ut handen som för att gripa något. Och när han hade avslutat bönen sade vi: ”Nu har vi hört dig, Guds Sändebud , säga något under bönen, som vi inte förut hört dig säga, och vi har sett hur du sträckte ut din hand.” Och han svarade: ”Djävulen [Iblīs], Guds fiende, kom för att bränna mig i ansiktet med en låga av Helvetets eld. Därför sade jag tre gånger: ’Jag ber om Guds beskydd mot dig!’ Sedan sade jag: ’Jag förbannar dig så som Gud förbannar dig, helt och fullt!’ Men han drog sig inte undan någon av dessa tre gånger. Därefter försökte jag gripa tag i honom. Gud hjälpe mig! Om inte vår broder Sulaymān hade lagt sig ut för honom, skulle han minsann ha bundits och barnen i Medina ha fått roa sig med honom.’ – I en liknande hadīth med Abū Hurayrah som sagesman är det fråga om ett av de ”osynliga väsendena”, som ville störa Guds Sändebud ﷺ i bönen.