1
‘Ā'ishah har berättat att Guds Sändebud ﷺ under natten brukade be elva raka‘āt och att han bad [den sista] av dessa som den udda witr. När han hade förrättat [bönerna] lade han sig på sin högra sida och sov, tills böneutroparen kom till honom och han bad två snabba raka‘āt [som tilläggsbön före gryningsbönen]..– En annan tradition, likaså med ‘Ā'ishah som sagesman, berättar något utförligare detsamma. Enligt ännu en hadīth har ‘Ā'ishah sagt att Guds Sändebud ﷺ under natten brukade be tretton raka‘āt och av dem bad han fem såsom witr. Han intog inte sittande ställning [för den avslutande hälsningen] förrän efter den sista rak‘ah.Den nattliga bönen, dvs. tahadjdjud och qiyāmu ’l-layl brukar betraktas som en och samma sak. Men en viss finns en viss, obetydlig sjillnad i innebörden. Tahadjdjud är en tilläggsbön som bes under senare delen av natten efter att man har sovit