1
Hudhayfah har berättat att han en natt förrättade bön tillsammans med Guds Sändebud ﷺ, som började läsa sura Al-Baqarah. ”Jag trodde att han skulle göra bugningen efter den hundrade versen,” sade Hudhayfah. ”Men han fortsatte och jag trodde att han kanske skulle skulle läsa suran till slut, innan han gjorde bugningen. Men han fortsatte och läste sura An-Nisā’ och därefter sura Āl ‘Imrān. Han läste sakta och eftertänksamt och när han kom till en vers som nämnde förhärligandet av Gud, sade han subhāna ’llāh och när han kom till [en vers som talade om anropande av Gud], anropade han Honom och när han kom till [en vers som talade om Guds beskydd], bad han om Guds beskydd. Sedan gjorde han bugningen och sade: ’Stor i Sin härlighet är min Herre, den Mäktige’. Bugningen varade ungefär samma tid som ståendet [under läsningen av Koranen]. Sedan sade han: ’Gud hör den som lovprisar Honom.’ Och stod därefter länge upprätt, nästan så länge som bugningen hade varat. Så föll han ned med pannan mot marken och sade:’Stor i Sin härlighet är min Herre, den Högste’ och nedfallet varade nästan så länge som ståendet.” – I den av Djarīr [en av förmedlarna] återberättade versionen finns ett tillägg: [Efter bugningen] sade han: ”Gud hör den som lovprisar Honom. Herre! Allt lov och pris är Ditt.”