1
Abū Hurayrah har berättat att Guds Sändebud ﷺ talade om fredagen och sade att den inrymmer en tid då varje Guds tjänare, som vill ta tillfället i akt och under bönen be Gud om något, också blir bönhörd. När [förmedlaren] Qutaybah förde berättelsen vidare visade han med handen, att det endast var fråga om en kort stund. – I en variant av traditionen åberopande samme sagesman heter det att Abu ’l-QāsimProfeten ﷺ fick denna kunya när hans son Al-Qāsim kom till världen. Al-Qāsim dog emellertid i späd ålder likasom hans andre son med den kristna konkubinen Maria (eller Māriyah) från Egypten, Ibrāhīm. – En vers i Koranen, 33:40, förefaller ha samband med detta förhållande: Troende! Muhammed är inte fader till någon av era män. Han är Guds Sändebud och Profetlängdens Sigill. (Ö.a.) sade: ”Under fredagen kommer helt visst en tid då den muslim blir bönhörd som reser sig för att be och, i insikt om att stunden är inne, ber Gud om något gott.” Och han visade med handen att stunden är helt kort. – Ytterligare tre ahādīth med Abū Hurayrah som sagesman redovisas här med detta eller snarlikt innehåll. I en fjärde hadīth i ämnet, där Hammām b. Munabbih åberopas som i sin tur hänvisar till Abū Hurayrah, sägs inte att Profeten ﷺ på något sätt antydde att stunden är kort.