1
Det har berättats med åberopande av Ibn ‘Abbās, att några avgudadyrkare som hade gjort sig skyldiga till många mord och otuktiga handlingar kom till Muhammed ﷺ och sade: ”Vad du säger och vad du uppmanar till är sannerligen gott. Men om du säger oss att det vi förut har gjort kan sonas [vill vi anta Islam]. Då uppenbarades orden: Och de anropar aldrig en gudom vid sidan av Gud och de berövar aldrig en människa livet – som Gud har förklarat heligt – annat än i rättfärdigt syfte, och de avhåller sig från äktenskapsbrott. Den som begår dessa svåra synder skall få sona dem med en exemplarisk bestraffning. (25:68) [55] och: Säg [Muhammed] till Mina tjänare: Om ni har gjort orätt mot er själva genom att överträda [Mina bud], misströsta då inte om Guds nåd. (39:53). ## Citaten ur Koranen i denna hadīth bör, det första kompletteras med de två följande verserna (25:69-70) och det andra återges i sin helhet för att innebörden skall bli fullt klar. Fortsättningen av det första lyder: [och] på Uppståndelsens dag skall hans straff fördubblas och han skall gå bort med skammen för att lida detta straff i evighet. De skall inte straffas som visar ånger och blir troende och lever ett rättskaffens liv. I stället för deras dåliga handlingar skall Gud sätta goda handlingar, därför att Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig; Och kompletteringen av det andra (39:53): Gud förlåter alla synder; Han är Den som ständigt förlåter, Den som ständigt visar barmhärtighet!” (Ö.a.) ## ## Västerländska kritiker har ofta sagt att Islams gudsbild är felaktig eller behäftad med brister och de påstår att makt och rättvisa i denna gudsbild väger tyngre än barmhärtigheten, men detta påstående är grundfalskt. Guds barmhärtighet är den egenskap som överträffar alla andra gudomliga egenskaper och i Koranen heter det också: Min nåd och Min barmhärtighet når överallt (7:156) och Gud, [Gud som) för Sig har stadfäst nådens och barmhärtighetens [lag]. (6:12) – jfr de kompletterande Korantexter som citeras ovan (ö.a.).. ##