حَدَّثَنَا حُمَيْدُ بْنُ مَسْعَدَةَ قَالَ حَدَّثَنَا بِشْرُ بْنُ الْمُفَضَّلِ قَالَ حَدَّثَنَا الْجُرَيْرِيُّ عَنْ عَبْدِ الرَّحْمَنِ بْنِ أَبِي بَكْرَةَ عَنْ أَبِيهِ قَالَ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ ﷺ: أَلَا أُحَدِّثُكُمْ بِأَكْبَرِ الْكَبَائِرِ قَالُوا بَلَى يَا رَسُولَ اللَّهِ قَالَ: الْإِشْرَاكُ بِاللَّهِ وَعُقُوقُ الْوَالِدَيْنِ قَالَ وَجَلَسَ رَسُولُ اللَّهِ ﷺ وَكَانَ مُتَّكِئًا قَالَ: وَشَهَادَةُ الزُّورِ أَوْ قَوْلُ الزُّورِ قَالَ فَمَا زَالَ رَسُولُ اللَّهِ ﷺ يَقُولُهَا حَتَّى قُلْنَا لَيْتَهُ سَكَتَ.
Abu Bakra, må Gud vara nöjd med honom, har sagt att Guds Sändebud ﷺ sade: “Ska jag inte berätta för er om de allra svåraste av de svåra synderna?” Vi svarade: “Jo, gör det, Guds Sändebud”. Han sade: “Att sätta andra vid Guds sida, att vara olydig mot sina föräldrar.” Han satt tillbakalutad och satte sig plötsligt upp och sade: ”och falskt vittnesmål (eller: lögnaktigt tal)”. Han upprepade detta så många gånger att vi till slut sade: “Om han ändå kunde tystna.”