حَدَّثَنَا قُتَيْبَةُ قَالَ حَدَّثَنَا جَعْفَرُ بْنُ سُلَيْمَانَ الضُّبَعِيُّ عَنْ مَالِكِ بْنِ دِينَارٍ قَالَ مَا شَبِعَ رَسُولُ اللَّهِ ﷺ مِنْ خُبْزٍ قَطُّ وَلَا لَحْمٍ إِلَّا عَلَى ضَفَفٍ. قَالَ مَالِكٌ سَأَلْتُ رَجُلًا مِنْ أَهْلِ الْبَادِيَةِ مَا الضَّفَفُ قَالَ أَنْ يَتَنَاوَلَ مَعَ النَّاسِ.
Malik ibn Dinar sade: Guds Sändebud ﷺ åt sig aldrig någonsin mätt på bröd eller kött, utom när han hade gäster (dafaf). Malik sade: “Jag frågade en beduin om betydelsen av ordet dafaf, och han svarade: ‘Att äta tillsammans med andra’”.