عَنْ عَائِشَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهَا قَالَتْ: مَا ضَرَبَ رَسُولُ اللَّهِ ﷺ شَيْئاً قَطُّ بِيَدِهِ وَلاَ امْرَأَةً وَلاَ خَادِماً إِلاَّ أَنْ يُجَاهِدَ فِي سَبِيلِ اللَّهِ وَمَا نِيلَ مِنْهُ شَيْءٌ قَطُّ فَيَنتَقِمَ مِنْ صَاحِبِهِ إِلاَّ أَنْ يُنتَهَكَ شَيْءٌ مِنْ مَحَارِمِ اللَّهِ تَعَالَى فَيَنْتَقِمَ لِلَّهِ تَعَالَى. رواه مسلم
Aisha, må Gud vara nöjd med henne, sade: “Guds Sändebud ﷺ slog aldrig till något med sin hand – inte heller en kvinna eller en tjänare – utom när han stred för Guds sak. Han utkrävde aldrig vedergällning för en oförrätt som drabbat honom själv, men om Guds förbud kränktes, utkrävde han vedergällning för Guds, den Upphöjdes, skull.” [Muslim]