3. آل عمران

Aisha, må Gud vara nöjd med henne, sade: ”Guds Sändebud ﷺ läste denna vers: Det är Han som har uppenbarat Skriften för dig; i den finns otvetydiga verser, och dessa utgör Skriftens fundament, och andra, som är mångtydiga, fram till: men ingen annan än de, som har förstånd, låter förmana sig, och sedan sade han: ’När du ser dem som rättar sig efter det som är mångtydigt ska du veta att det är dem som Gud har nämnt. Tag dig därför i akt för dem.’” [K. 3:7, Ibn Kathir]

Profeten ﷺ brukade säga: ”Du som vänder hjärtan [i vilken riktning Du vill], fäst mitt hjärta vid Din religion.” [K. 3:8, Ibn Kathir]

Aisha, må Gud vara nöjd med henne, har berättat att när Guds Sändebud ﷺ vaknade på natten brukade han säga: ”Det finns ingen gud utom Du. Dig tillkommer all ära. Gud, jag ber Dig om förlåtelse för mina synder och jag ber Dig om barmhärtighet. Gud, låt min kunskap växa och låt inte mitt hjärta fara vilse, sedan Du väglett mig. Ge mig barmhärtighet från Dig. Du är Den ständigt givande.” [K. 3:8, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ sade: ”Hjärtat är likt en fjäder i öknen, som vinden blåser än hit, än dit.” [K. 3:8, al-Baghawi]

Umm al-Fadl, Umm Abdullah ibn Abbas, sade: ”När vi var i Mecka reste sig Guds Sändebud ﷺ under natten och ropade tre gånger: ’Gud, har jag förmedlat, har jag förmedlat budskapet?’ varpå Umar reste sig och sade: 'Ja'. När det blev morgon sade Guds Sändebud ﷺ: ’Islam kommer med all säkerhet att spridas och driva tillbaka otron dit den kom ifrån. Ni kommer att korsa havet med islam och det kommer en tid när människorna lär sig och läser Koranen och säger: ’Vi har läst och vi har lärt oss, vem kan väl vara bättre än vi?’, men finns det verkligen något gott i sådana människor?’ Man frågade: ’Guds Sändebud, vilka är dessa människor?’ och han svarade: ’De finns bland er, och det är dessa som ska bli bränsle åt elden.’” [K. 3:10, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ sade: ”Gud, den Mäktige och Ärorike, kommer att kalla på Paradisets invånare, och de kommer att svara: ’Här är vi, Herre, till Din tjänst och till Ditt förfogande. Det goda är i Dina händer.’ Han frågar dem: ’Är ni tillfreds?’, och de svarar: ’Herre, hur skulle vi kunna vara annat än tillfreds när Du givit oss sådant som Du inte givit till någon annan av Dina skapade varelser!?’ Han frågar dem: ’Ska Jag inte ge er något bättre än detta?’, och de frågar: ’Vad skulle väl kunna vara bättre än detta?’ varpå Han säger: ’Att Jag låter er åtnjuta Mitt välbehag och att Jag aldrig någonsin blir missnöjd med er igen.’” [K. 3:15, al-Baghawi]

Guds Sändebud ﷺ sade: ”Gud, den Välsignade och Upphöjde, kommer ner [1] till den lägsta himlen varje natt när en tredjedel av natten återstår och frågar: ’Finns det någon som frågar så att Jag kan ge honom, finns det någon som ber så att Jag kan besvara hans bön, finns det någon som ber om förlåtelse så att Jag kan förlåta honom?’” [1] I sin kommentar till Saḥīḥ Muslim skriver imam al-Nawawi: ”Detta är en av de hadither som beskriver Guds egenskaper, och det finns två välkända skolor bland de lärda [för att tolka dessa hadither]. Den ena – och hit hör majoriteten av föregångarna (jumhūr al-salaf) och några av teologerna (al-mutakallimīn) – gör gällande att man ska tro på det som står, men på ett sätt som anstår Gud, den Upphöjde, och att den uppenbara betydelsen av orden ’kommer ner’, såsom vi känner till dem, inte är den som avses. De anser att man inte ska omtolka (ta’wīl) orden, men att man samtidigt ska vara förvissad om att Gud, den Upphöjde, i sin transcendens inte är som Sin skapelse, att Han inte förflyttar Sig, rör Sig eller har några av de skapade tingens egenskaper. Den andra skolan – och hit hör majoriteten av teologerna och olika grupper av föregångarna – gör gällande att orden ska omtolkas på ett sätt som är lämpligt i kontexten. Utifrån detta senare perspektiv kan hadithen tolkas på två sätt. Det första är den tolkning som har gjorts av [Imam] Malik ibn Anas och andra, och som går ut på att det är Guds barmhärtighet, Hans befallning eller Hans änglar som kommer ner, på samma sätt som man säger ’Sultanen har gjort si och så’, när det i själva verket är hans undersåtar som har gjort något på sultanens befallning. Det andra går ut på att tolka orden som en metafor (istiʿāra) och betyder då att Gud är vänlig mot bedjarna och besvarar deras böner. Gud vet bäst.”, ö.a.

Profeten ﷺ sade: ”Vid Honom som håller mitt liv i Sin Hand, den som tillhör detta samfund, oavsett om han är jude eller kristen, och som hör talas om mig men som sedan dör utan att tro på det budskap med vilket jag har sänts kommer att hamna i Elden.” [K. 3:20, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ sade: ”En Profet brukade sändas till sitt eget folk, men jag har sänts till hela mänskligheten.”[K. 3:20, Ibn Kathir]

En judisk pojke, som brukade passa upp på Guds Sändebud ﷺ, ge honom vatten till tvagningen och bära fram hans sandaler, insjuknade en dag. Profeten ﷺ gick för att besöka honom och när han anlände satt pojkens far vid hans huvud. Profeten ﷺ vände sig till pojken och sade: ”Säg: ’Det finns ingen gud utom Gud’”. Pojken tittade upp mot sin far, men fadern sade ingenting. Profeten ﷺ upprepade sina ord och pojken tittade återigen mot sin far, varpå fadern sade: ”Gör som Abu al-Qasim säger.” Pojken sade då: ”Jag vittnar att det inte finns någon gud utom Gud och att du är Guds Sändebud.” När Profeten ﷺ lämnade deras hem sade han: ”Lov och pris tillkommer Gud som räddade honom från Elden genom mig.”[K. 3:20, Ibn Kathir]

Profeten ﷺ sade: ”Högmod är att se ner på sanningen och att förakta människor.” [K. 3:21, Ibn Kathir]

Abu Ubayda ibn al-Jarrah, må Gud vara nöjd med honom, frågade Profeten ﷺ: ”Guds Sändebud, vilka människor kommer att straffas hårdast på Uppståndelsens dag?” och han svarade: ”En man som dödade en Profet eller dödade någon som påbjöd det som var gott och förbjöd det som var ont.” Sedan läste Guds Sändebud ﷺ denna vers: Till dem som förnekar Guds tecken och som mot all rätt dödar Profeterna och dödar de människor som påbjuder rättvisa, ska du förmedla budskapet om ett plågsamt straff. Därefter sade han: ”Abu Ubayda, Israels barn dödade fyrtiotre Profeter under en enda morgon, och när etthundrasjuttio män bland dem samma kväll påbjöd mördarna att göra det som är gott och förbjöd dem från att göra det som är ont dödade de varenda en av dem, och det är dessa som omnämns av Gud, den Mäktige och Ärorike.” [K. 3:21, Ibn Kathir]

Det har berättats att en man reste sig och frågade: ”Guds Sändebud, vilken form av strid är bäst?” och att han svarade: ”Den bästa striden är att säga sanningen till en tyrannisk ledare.” [K. 3:21, al-Razi]

Guds Sändebud ﷺ sade: ”Är religion annat än att älska och avsky för Guds skull? Gud, den Upphöjde, säger: Säg: »Om ni älskar Gud, följ mig.” [K. 3:31, Ibn Kathir]

Profeten ﷺ sade: “Var och en av mitt samfund ska träda in i Paradiset, utom de som vägrar.” Man frågade: “Vilka är de som vägrar?” Han svarade: “Den som hörsammar mig träder in i Paradiset och den som trotsar mig har vägrat.” [K. 3:32, al-Baghawi]

Profeten ﷺ sade: ”Maria, Imrans dotter, var den bästa av deras kvinnor och Khadija var den bästa av deras kvinnor.” [1] [K. 3:42, al-Baghawi] [1] Det vill säga, av alla kvinnor som levde samtidigt som de var Maria och Khadija de bästa, alternativt, Maria var den bästa kvinnan av Israels barn och Khadija var den bästa kvinnan i det här samfundet, ö.a.

Profeten ﷺ sade: ”Av alla kvinnor i världen är dessa fyra tillräckliga för dig: Imrans dotter Maria, Khuwaylids dotter Khadija, Muhammeds dotter Fatima och Faraos hustru Asiya.” [K. 3:42, al-Baghawi]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”För den som hänger sig åt Gud kommer Han att ta Sig an alla angelägenheter, och honom kommer Han att försörja på ett sätt som han inte har förväntat sig. Och den som hänger sig åt det jordiska livet kommer Gud, den Upphöjde, att överlämna till det jordiska.” [K. 3:49, Ibn Ajiba]

Profeten ﷺ har sagt: ”Tiden närmar sig då en muslims bästa tillgångar är får, som han vallar längs bergstopparna och på de platser där vatten ansamlas. Han flyr med sin religion från prövningar.” [K. 3:52, Ibn Ajiba]

När Gud uppenbarade: De har tagit sina skriftlärda och sina munkar till herrar i stället för Gud. [K. 9:31] sade Adi ibn Hatim: ”Guds Sändebud, vi brukade inte dyrka dem.” Profeten ﷺ sade då: ”Brukade de inte tala om för er att vissa saker var tillåtna och andra förbjudna, och brukade ni inte rätta er efter deras ord?” Adi svarade jakande, och Profeten ﷺ sade: ”Det är precis det som avses.” [K. 3:64, al-Baydawi]

Det har sagts att versen uppenbarades i samband med att en av judarna tillsammans med ledaren från den kristna delegationen från Najran frågade Profeten ﷺ: ”Vill du att vi ska dyrka dig och ta dig till Herre?” ”Gud förbjude”, svarade han, ”att vi skulle dyrka någon annan än Gud eller att vi skulle ålägga människorna att dyrka någon annan än Gud. Det är inte därför Han sänt mig och det är inte det Han ålagt mig att göra.” [K. 3:79, al-Baydawi]

Det har också sagts att den här versen uppenbarades när en man sade: ”Guds Sändebud, vi hälsar på dig på samma sätt som vi hälsar på varandra. Vore det inte bättre om vi hälsade dig genom att falla ner med våra ansikten mot marken?” Han svarade: ”Det tillkommer inte någon att falla ner på sitt ansikte inför någon annan än Gud, men hedra er Profet och var medvetna om vad var och en har rätt till.” [K. 3:79, al-Baydawi]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”Fråga inte Skriftens folk om något. De kan nämligen inte ge er vägledning eftersom de själva har gått vilse. [Om ni frågar dem] kommer ni antingen att hålla en lögn för sanning eller en sanning för lögn. Vid Gud, om Moses fortfarande vore i livet och levde bland er skulle det inte vara tillåtet för honom att göra något annat än att följa mig.” [K. 3:81 Ibn Kathir]

I en hadith qudsi säger Gud: ”Den som inte är tillfreds med Mina beslut och inte har tålamod med Mina prövningar kan ge sig i väg och vistas någon annanstans än under Min himmel och finna sig en annan Herre än Mig.” [K. 3:83, Ibn Ajiba]

Man frågade Guds Sändebud ﷺ om Abdullah ibn Judʿan kommer att gagnas av att han brukade vara generös mot sina gäster, frige fångar och förse fattiga med mat. ”Nej”, svarade han, ”för han sade aldrig någonsin: ’Herre, förlåt mig mina synder på Domens dag’”. [K. 3:91, Ibn Kathir]

Zayd ibn Arqam sade: “En dag reste sig Guds Sändebud ﷺ bland oss och talade. Han lovordade och prisade Gud och förmanade och påminde oss. Därefter sade han: ‘Människor, jag är endast en människa. Min Herres budbärare ska snart kalla på mig och jag ska hörsamma kallelsen. Jag lämnar två värdefulla ting efter mig. Det första är Guds Bok. I den finns vägledning och ljus. Ta därför emot Guds Bok och håll tag i den med ett fast grepp.’ Han uppmanade oss att hålla fast vid Guds Bok och väckte en längtan i oss efter den. Sedan sade han: ’Och min familj. Jag påminner er om Gud beträffande deras rättigheter.’” [K. 3:101, al-Baghawi]

Det har berättats att Profeten ﷺ en dag frågade sina följeslagare: ”Vem av dem som tror har den mest beundransvärda tron enligt er uppfattning?” ”Änglarna”, svarade de. Han sade: ”Hur skulle de kunna avstå från att tro när de är hos sin Herre?” De nämnde då Profeterna, men han sade: ”Hur skulle de kunna avstå från att tro när uppenbarelsen kommer till dem?” ”Då är det vi”, svarade de, men han sade: ”Hur skulle ni kunna avstå från att tro när jag finns bland er?” De frågade: ”Vilka är det då, som har den bästa tron?”, och han svarade: ”Människor som kommer efter er. De finner några skrivna ark och tror på det som står på dem.” [Ibn Kathir] [K. 3:101, Ibn Kathir]

Profeten ﷺ sade: ”Den som vill ryckas undan Elden och föras in i Paradiset ska låta döden komma när han tror på Gud och den Yttersta dagen och gör mot andra vad han önskar att andra ska göra mot honom.” [K. 3:102, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ sade: ”Gud har sagt: ’Jag är som Min tjänare tror att Jag är: tänker han gott om Mig är det till hans fördel och tänker han illa om Mig är det till hans nackdel.’” [K. 3:102, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”Guds Skrift är Guds rep som är utsträckt från himlen till jorden.” [K. 3:102, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ sade: “Gud, den Upphöjde, gläds när ni gör tre saker och ogillar när ni gör tre saker: Han gläds över att ni dyrkar Honom och inte sätter någon eller något vid Hans sida, att ni alla håller fast vid Guds rep och att ni inte låter er splittras. Han ogillar att ni ägnar er åt meningslöst tal, är onödigt frågvisa och slösar med tillgångar.” [K. 3:102, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”Den av er som bevittnar något otillbörligt ska ändra det med sin hand. Kan han inte det ska han fördöma det med sin tunga, men om inte heller detta är möjligt för honom ska han fördöma det i sitt hjärta, och detta är den svagaste formen av tro.” [K. 3:104, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ sade: ”Vid Honom som har mitt liv i Sin hand, ni ska påbjuda det som är tillbörligt och förbjuda det som är otillbörligt! Gör ni inte det, är Guds straff över er nära förestående, och när ni sedan vänder er till Honom i bön kommer Han inte att besvara era böner.”[K. 3:104, Ibn Kathir]

Profeten ﷺ sade: ”Den som påbjuder det som är tillbörligt och förbjuder det som är otillbörligt är ställföreträdare på jorden för Gud, Hans Sändebud och Hans Skrift.” [K. 3:104, al-Razi]

Imran ibn Husayn, må Gud vara nöjd med honom, har sagt att Profeten ﷺ sade: ”De bästa av er är min generation, sedan de som följer på den och därefter de som följer på den.” Imran sade sedan att han var osäker på om Profeten ﷺ nämnde två eller tre generationer. Sedan sade han ﷺ: ”Efter er kommer ett folk som sviker och inte blir betrodda, som vittnar utan att ha kallats som vittnen och som lovar utan att uppfylla sina löften. De kännetecknas av att de är feta.” [K. 3:110, al-Baghawi]

Profeten ﷺ sade också: ”Förolämpa inte mina följeslagare. Vid Honom som har mitt liv i Sin hand, om någon av er gav bort ett berg av guld, lika stort som berget Uhud, skulle det ändå inte motsvara en handfull, ja, inte ens en halv handfull, av vad de har givit.” [K. 3:110, al-Baghawi]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”Vi är det sista av alla samfund och det första som kommer att rannsakas. Det ska sägas: ’Var är det olärda samfundet och dess Profet?’ och vi är därför de sista och de första.” [K. 3:110. al-Thaʿalabi]

Profeten ﷺ har också sagt: ”Detta mitt samfund är ett samfund som har visats barmhärtighet. Det kommer inte att bestraffas i det tillkommande livet, men deras straff i detta liv kommer att bestå av prövningar, jordbävningar och död.” [K. 3:110. al-Thaʿalabi]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”Paradiset har gjorts oåtkomligt för alla Profeter till dess att jag träder in i det, och det har gjorts oåtkomligt för alla samfund till dess att mitt samfund träder in i det.” [K. 3:110, al-Baghawi]

Han ﷺ sade också: ”Paradisets invånare består av etthundratjugo led; åttio av dem från detta samfund.” [K. 3:110, al-Baghawi]

Abu Juma, må Gud vara nöjd med honom, sade: ”Vi frågade Guds Sändebud ﷺ: ’Guds Sändebud, finns det någon som är bättre än vi?’ ’Ja’, svarade han, ’ett folk som kommer efter er och finner en skrift mellan två pärmar. De tror på det som står i den och de tror på mig, fastän de inte har sett mig.’” [K. 3:110, al-Qurtubi]

Guds Sändebud ﷺ sade också: ”Det kommer en tid då den som tålmodigt håller fast vid sin religion kan liknas vid den som håller i glödande kol. Den som gör en god gärning då kommer att få samma belöning som femtio män som utför samma gärning.” Man frågade: ”Guds Sändebud, samma belöning som femtio av deras män?” ”Nej”, svarade han, ”som femtio av er.” [K. 3:110, al-Qurtubi]

Ibn Masud sade: ”Guds Sändebud ﷺ dröjde med att be kvällsbönen (ʿishā’), och när han kom till moskén och såg att människorna satt och väntade på att förrätta bönen sade han: ’Bland efterföljarna av dessa religioner finns det inte någon annan än ni som minns Gud vid den här tidpunkten.’ Därefter uppenbarades den här versen: Men de är inte alla lika; bland Skriftens folk... fram till: ja, Gud känner de gudfruktiga. [K. 3:113, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: “Gud har inte sänt någon profet eller utsett någon kalif utan att denne vid sin sida har haft två slag av förtrogna vänner: några som påbjuder det goda och uppmanar honom att göra det, och andra som påbjuder det onda och uppmanar honom att göra det. Beskyddad är den som Gud skyddar.” [K. 3:118, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”Visa inte skadeglädje över din broders olycka. Det kan nämligen hända att Gud visar honom barmhärtighet och utsätter dig för prövning.” [K. 3:120, al-Thaʿalabi]

Det har sagts att den uppenbarades i samband med slaget vid Uhud, när Profeten ﷺ mottog ett svärdshugg mot huvudet och en av hans framtänder gick sönder. Han torkade bort blodet med sin hand och sade: ”Hur ska det gå väl för ett folk som vållar sin Profet en huvudskada och krossar hans framtand, när han kallar dem till Gud?”. [K. 3:128, al-Baghawi]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”Om Adams son hade två dalar fyllda med guld skulle han önska sig en tredje. Inget kan uppfylla hans inre utom [gravens] jord.” [K. 3:130, Najm al-Din al-Kubra]

Det har berättats att den bysantinske kejsaren Herakleios sände bud till Profeten ﷺ och frågade: ”Du kallar mig till ett paradis, lika vidsträckt som himlarna och jorden; var är då elden?” ”Högt upphöjd är Gud”, svarade han: ”var är natten när det är dag?” [K. 3:133, Ibn Kathir]

Profeten ﷺ har sagt: ”Om någon lägger band på sin vrede, fastän han kan ge utlopp för den, ska Gud fylla hans hjärta med trygghet och tro.” [K. 3:134, al-Razi]

Guds Sändebud ﷺ sade också: ”Den som kan brotta ner andra till marken är inte stark. Stark är den som lägger band på sin vrede när han är arg.” [K. 3:134, al-Razi]

En man kom till Profeten ﷺ och sade: ”Ge mig ett råd.” Han sade: ”Bli inte arg”. Mannen upprepade sig flera gånger och varje gång svarade han: ”Bli inte arg.” [K. 3:134, Ibn Kathir]

Profeten ﷺ sade: ”En tjänare blir inte dygdig förrän han upprätthåller banden med dem som skurit av dem, förlåter dem som har gjort honom orätt och ger till dem som inte ger till honom.” [K. 3:134, al-Razi]

Profeten ﷺ har sagt: ”En man syndade och sade: ’Herre, jag har begått en synd, förlåt mig.’ Gud, den Mäktige och Ärorike, sade då: ’Min tjänare har begått en synd och han vet att han har en Herre som förlåter synder och som straffar honom för dem. Jag har förlåtit Min tjänare.’ Sedan begår han en ny synd och säger: ’Herre, jag har begått en synd, förlåt mig.’ Gud, den Upphöjde, säger då: ’Min tjänare vet att han har en Herre som förlåter synder och som straffar honom för dem. Jag har förlåtit Min tjänare.’ Därefter begår han ytterligare en synd och säger: ’Herre, jag har begått en synd, förlåt mig.’ Gud, den Mäktige och Ärorike, säger då: ’Min tjänare vet att han har en Herre som förlåter synder och som straffar honom för dem. Jag har förlåtit Min tjänare.’ Sedan begår han ytterligare en synd och säger: ’Herre, jag har begått en synd, förlåt mig.’ Gud, den Mäktige och Ärorike, säger då: ’Min tjänare vet att han har en Herre som förlåter synder och som straffar honom för dem. Jag tar er till vittnen på att Jag har förlåtit Min tjänare. Låt honom därför göra vad han vill.’” [K. 3:135, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”Den som ber om förlåtelse framhärdar inte i synd, även om han upprepar synden sjuttio gånger under en och samma dag.” [K. 3:135, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: “Ni ska inte hoppas på att möta fienden, utan be i stället Gud att sörja för ert välbefinnande. Men när ni möter dem ska ni vara tålmodiga och förvissade om att Paradiset ligger i svärdens skugga.” [K. 3:143, Ibn Kathir]

Profeten ﷺ brukade be med dessa ord: ”Gud, förlåt mig mina synder, min okunskap, måttlösheten i mina gärningar och sådant som Du har mer kännedom om än jag. [K. 3:147, al-Qurtubi]

Guds Sändebud ﷺ har också sagt: ”Om ni skulle förtrösta på Gud såsom man bör förtrösta på Honom, skulle Han försörja er liksom Han försörjer fåglarna; på morgonen ger de sig iväg med tomma magar och på kvällen återvänder de med fyllda magar.” [K. 3:160, al-Baghawi]

Guds Sändebud ﷺ sade: ”Låt mig inte möta någon av er på Uppståndelsens dag bärandes på en brölande kamel, en råmande ko eller ett bräkande får runt nacken och ropandes: ’Muhammed, Muhammed!’, eftersom jag då kommer att svara: ’Jag kan inte göra något för dig hos Gud. Jag har förmedlat budskapet’.” [K. 3:161, al-Razi]

Profeten ﷺ sade: ”Människor är metaller som silver och guld.” [K. 3:163, al-Razi]

Profeten ﷺ sade: ”Den av helveteseldens invånare som får det lindrigaste straffet kommer att vara klädd i sandaler med två remmar av eld. Sandalerna får hans hjärna att koka liksom en kittel, och han kan inte föreställa sig att någon annan har fått ett strängare straff, trots att han är den av dem som fått det lindrigaste straffet.” [K. 3:163, al-Razi]

Man frågade Profeten ﷺ om denna vers och han svarade: ”Deras själar befinner sig i gröna fåglar som har sina bon i ljuskronor fästa vid Tronen. De rör sig fritt och äter vad de vill i Paradiset och sedan drar de sig tillbaka till ljuskronorna. Gud ser åt dem och frågar: ’Önskar ni er något?’ ’Vad skulle vi väl kunna önska oss’, svarar de, ’när vi kan röra oss fritt i Paradiset och äta vad vi vill?’. Gud upprepar frågan tre gånger, och när de inser att de inte undkommer frågan, säger de: ’Herre, vi vill att Du ska föra våra själar tillbaka till våra kroppar så att vi återigen kan stupa för Din sak.’ När Gud ser att de inte har några behov lämnas de ifred.” [K. 3:169, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ sade: “Gud har givit ett löfte till den som ger sig ut i strid för Hans skull: ‘Den som drar ut i strid enbart för Min skull, som inte drivs av något annat än av sin tro på Mig och som gör det som en bekräftelse av Mina Sändebud, lovar Jag att antingen föra in i Paradiset eller tillbaka till sitt hem, tillsammans med den belöning eller de krigsbyten han kommit över.’ Vid Honom som håller Muhammeds liv i Sin hand! Varje sår som vållats under strid för Guds sak ska på Uppståndelsens dag framträda som dagen då det vållades. Såren kommer att ha samma färg som blod, men dofta som mysk.” [K. 3:171, al-Baghawi]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”Om ni hamnar i en mycket svår belägenhet ska ni säga: Gud är tillräcklig för oss och Den bäste att anförtro sig till.” [K. 3:173, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ tillfrågades: ”Vilka är de bästa av människorna?” och han svarade: ”De som lever länge och gör gott.” Man frågade då: ”Vilka är de värsta av människorna?”, varpå han svarade: ”De som lever länge och begår onda gärningar.” [K. 3:178, al-Baghawi]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: “Den som Gud ger rikedomar men som inte betalar zakat, hans rikedomar ska på Uppståndelsens dag förvandlas till en vithövdad giftorm med svarta fläckar ovanför ögonen och läggas runt hans hals. Den ska hugga honom i kinderna och säga: ‘Jag är dina rikedomar. Jag är dina skatter’.” Sedan läste han ﷺ: De som girigt behåller det Gud givit dem…”. [K. 3:180, al-Baghawi]

Profeten ﷺ sade också: “Den som äger kameler, kor eller får och inte betalar zakat för dem, hans djur ska på Uppståndelsens dag komma, tjockare och större än någonsin, och stånga honom med sina horn och trampa honom under sina klövar och när han har stångats ned av den sista ska den första komma tillbaka till honom igen, ända till dess att domen har avkunnats över människorna.” [K. 3:178, al-Baghawi]

Profeten ﷺ har sagt: ”När en synd begås på jorden är den som är närvarande – men som avskyr den – lik den som är frånvarande. Och den som är frånvarande – men som är tillfreds med den – lik den som är närvarande.” [K. 3:181, al-Qurtubi]

Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”En yta i Paradiset, lika liten som den som upptas av en av era piskor, är bättre än det jordiska livet och allt däri. Läs om ni vill: Den som rycks bort undan Elden och förs in i Paradiset, har segrat”. [K. 3:185, Ibn Kathir]

Han ﷺ sade också: ”Den som vill ryckas bort undan Elden och föras in i Paradiset ska [sträva efter att] tro på Gud och den yttersta Dagen när döden kommer till honom, och ge människorna det han önskar för sig själv.” [K. 3:185, Ibn Kathir]

Guds Sändebud ﷺ sade: “Vid Gud, förhållandet mellan detta och det tillkommande livet är som när någon av er doppar sitt finger i havet. Betrakta vad fingret tar med sig tillbaka.” [K. 3:185, Ibn Kathir]

Profeten ﷺ sade: ”Den som tillfrågas om kunskap han besitter och döljer den kommer att förses med en grimma av eld på Uppståndelsens dag.” [K. 3:187, Ibn Kathir]

Ibn Umar sade till Aisha, må Gud vara nöjd med henne: ”Berätta om vad som förundrade dig mest av det du såg Guds Sändebud ﷺ göra.” Hon var tyst en stund och sade sedan: ”När han var hos mig en natt sade han: ’Aisha, låt mig ägna den här natten åt att dyrka min Herre.’ Jag sade: ’Vid Gud, jag älskar att ha dig nära, men jag älskar också det som gläder dig’ Han reste sig och gjorde sig ren, och därefter ställde han sig och bad. Han grät så mycket att kragen blev blöt och han fortsatte att gråta till dess att hans skägg var blött av gråt och marken blev fuktig. Bilal kom för att meddela honom att det var dags att be, men när han såg att Profeten ﷺ grät sade han: ’Guds Sändebud, varför gråter du när Gud redan har förlåtit dig dina tidigare och kommande synder?’ ’Ska jag inte vara en tacksam tjänare’, svarade han, ’Under denna natt har Gud uppenbarat en vers – Ve den som läser den utan att reflektera! – I himlarnas och jordens skapelse och i växlingen mellan natt och dag finns tecken för dem som har insikt.’” [K. 3:190, al-Razi]

Profeten ﷺ har sagt: ”Den som vill förlusta sig i Paradisets trädgårdar ska minnas Gud ofta.” [K. 3:191, al-Razi]

Profeten ﷺ sade: ”Begrunda skapelsen, men inte Skaparen.” [K. 3:191, al-Razi]

Profeten ﷺ sade: ”En man låg på sin bädd och lyfte huvudet mot himlen. Han betraktade stjärnorna och sade: ”Jag vittnar att ni har en Herre och en Skapare. Gud, förlåt mig!”, varpå Gud såg åt mannen och förlät honom.” [K. 3:191, al-Razi]