1
Enligt vad Mūsā b. Talhah med åberopande av sin far har berättat, har Guds Sändebud ﷺ sagt:
”Den som lägger framför sig något sådant som det lilla ryggstödet till en kamelsadelDet här använda arabiska ordet är sutrah vilket betyder skärm eller täcke. I religiös mening, som här, är det fråga om ett föremål som den som vill förrätta bön placerar framför sig som ett slags skydd mot förbipasserande. kan lugnt förrätta sin bön utan att bekymra sig om vem som passerar på dess andra sida.” – Ytterligare fyra traditioner redovisas, där ryggstödet till en kamelsadel, ett föga skrymmande föremål, nämns som exempel på vad den som vill be kan göra för att markera platsen för bönen. Andra redovisas, bland dem en som åberpar Salama, son till Al-Akwa‘, enligt vilka Guds Sändebud ﷺ för att förrätta bön begav sig sig till en plats i moskén intill en pelare mellan bönenischen (al-mihrāb) och talarstolen för fredagspredikan (al-minbar), där ett exemplar av Koranen senare förvarades.
Här återges också traditioner som visar att bönen kan bli föremål för ogynnsam påverkan eller den bedjande allvarligt störas, om platsen inte skyddas av en sutrah och om en kvinna, en svart hund eller en åsna passerar förbi framför honom.Det störande i vad som nämns här kan förklaras på följande sätt: kvinnan kan distrahera den som ber på grund av sin charm, den svarta hunden kan frammana tanken på Djävulen och åsnan väcker anstöt med sitt osköna läte. – Jfr dock de traditioner som följer med utsagor av profethustrurna ‘A’ishah och Maymūnah (ö.a.). Men Muslim citerar också ahādīth där hustrur till Profeten ﷺ åberopas och som visar att om den kvinna som befinner sig framför den bedjande är hans egen hustru, uppstår ingen störning.
I tre traditioner framhålls vikten av att hindra andra från att passera framför den som ber på en böneplats utan skydd, om så krävs, handgripligen.