1
Enligt en berättelse av Ibn Shihāb hände det att ‘Umar b. ‘Abd al-‘Azīz en dag sköt något på tiden för bönen.‘Urwah b. Zubayr gick då till honom och gjorde honom uppmärksam på att då Mughīrah b. Shu‘bah var [guvernör] i Kufa, hade han en dag skjutit något på tiden för bönen och uppsöktes då av Abū Mas‘ūd al-Ansārī. Och Abū Mas‘ūd sade: ”Vad är detta, Mughīrah? Vet du inte att Gabriel steg ned och förrättade bönen och att Guds Sändebud bad [med honom]; sedan förrättade [Gabriel] bönen och Guds Sändebud bad ﷺ [med honom]; sedan förrättade [Gabriel på nytt] bönen och Guds Sändebud bad ﷺ [med honom]; sedan förrättade [Gabriel] bönen och Guds Sändebud ﷺ bad [med honom]; sedan förrättade [Gabriel på nytt] bönen och Guds Sändebud ﷺ bad [med honom]; sedan förrättade [Gabriel än en gång] bönen och Guds Sändebud ﷺ bad [med honom]. Därefter sade han: ’Detta är vad jag har fått befallning att göra.’”Detta betyder att det är Gud själv som har angett bönetiderna. – Den sammanlagt fem gånger återgivna frasen torde vara avsedd att täcka alla de föreskrivna dagliga bönerna (ö.a.). Då sade ‘Umar till ‘Urwah: ”Du måste tänka noga på vad det är du säger! Skulle då Gabriel (Gföh)Den i not 1 till Bok I kommenterade välsignelseformeln ﷺ används i princip enbart då Profeten Muhammed nämns vid namn. För de tidigare profeterna och änglarna, om de namnges, är formeln ”Guds fred över honom”, förkortad ”Gföh” (ö.a.). ha bibringat Guds Sändebud ﷺ tiderna för bönen?” Och ‘Urwah svarade: ”Det var så som Bashīr b. Abī Mas‘ūd berättade det och åberopade här sin far.”