4
Sulaymān b. Buraydah har med åberopande av sin far berättat att en man frågade Profeten om bönetiderna och han svarade: ”Be med oss dessa två” – nämligen de dagar som följde – och att han, när solen hade passerat middagshöjden, gav order till Bilāl att kalla till bön, vilket han gjorde. Därpå befallde han honom att ropa ut middagsbönens början, vilket han gjorde. Därefter befallde han honom att ropa ut att eftermiddagsbönen skulle börja och solen stod [ännu] högt och lyste vit och klar. Sedan, när solen hade gått ned, befallde han honom att ropa ut att solnedgångsbönen skulle börja. Därefter befallde han honom att ropa ut kvällsbönens början [och det skedde] när aftonrodnaden hade försvunnit. Och till sist, när gryningen kom, befallde han honom att ropa ut att gryningsbönen skulle börja. Följande dag befallde han Bilāl att skjuta på middagsbönen till dess en viss svalka hade inträtt, vilket han gjorde. Ja, han tillät av godhet detta uppskov. Och han förrättade eftermiddagsbönen när solen [ännu] stod högt, men sköt på den tid han hade iakttagit föregående dag. Och han förrättade solnedgångsbönen innan aftonrodnaden hade försvunnit och kvällsbönen när en tredjedel av natten hade gått. Gryningsbönen bad han när gryningsljuset hade fördrivit nattmörkret. Därpå sade [Guds Sändebud ﷺ]: ”Var är den som frågade om bönetiderna?” och mannen svarade: ”Här är jag.” Och [Profeten ﷺ] sade: ”Tiderna för er bön är inom de [gränser] som ni [här] har sett.”
I en version där källan till ”traditionen” är densamma och mannen som frågade om bönetiderna fick beskedet att han skulle [stanna och] förrätta bönen med dem, heter det: [Profeten ﷺ) gav Bilāl order, medan det ännu var natt, att kalla till bön och han förrättade gryningsbönen till dess gryningsljuset kom. Därefter befallde han honom [att kalla till] middagsbönen, när solen hade passerat middagshöjden och befallde honom sedan [att kalla till] eftermiddagsbönen när solen [ännu] stod högt. Så, när solen hade gått ned, befallde han honom [att kalla till] solnedgångsbönen och när aftonrodnaden hade sjunkit undan, befallde han honom [att kalla till] kvällsbönen. Nästa dag gav [Profeten ﷺ] order till Bilāl [att kalla till bön] när det redan hade ljusnat. Därefter befallde han honom [att kalla till] middagsbönen när en viss svalka hade inträtt och befallde honom sedan [att kalla till] eftermiddagsbönen när solen [ännu] lyste vit och klar och inte antagit en gulaktig färg. Därefter befallde han honom [att kalla till] solnedgångsbönen, innan aftonrodnaden hade sjunkit undan och sedan, när en tredjedel av natten hade gått, gav han order till [Bilāl att kalla till] kvällsbönen. – Haramī [en av ”traditionens” förmedlare] tvekade om orden var ’en tredjedel av natten’ eller ’en del därav’. När det dagades frågade [Profeten ﷺ]: ”Var är den som frågade?” och tillfogade: ”Bönetiderna är mellan de [yttersta punkter] du har sett.”
Ytterligare två ahādīth redovisas här med åberopande av Abū Bakr b. Abī Mūsā vilka i stort sett följer de linjer som de sista två ovan återgivna ”traditionerna” anger.