1
Ibn ‘Abbās har berättat att Guds Sändebud ﷺ bad middags- och eftermiddagsbönen samt solnedgångs- och kvällsbönen i anslutning till varandra utan att vare sig fara eller [brådska på grund av] resa förelåg. – Muslim redovisar en annan tradition med samma källa enligt vilken Guds Sändebud ﷺ i Medina bad middags- och eftermiddagsbönen i anslutning till varandra utan att fara eller [brådska på grund av] resa förelåg. Abū Zubayr har sagt att han frågade Sa‘īd b. Djubayr [båda förmedlare] om skälet till detta och fick svaret: ”Jag frågade Ibn ‘Abbās detsamma och han svarade: ’[Profeten] ville inte att någon i hans gemenskap skulle orsakas bekymmer eller svårigheter.’” – I ytterligare en tradition med denna källa heter det att när Guds Sändebud ﷺ förberedde sig för fälttåget mot Tabūk bad han dels middags- och eftermiddagsbönen, dels solnedgångs- och kvällsbönen i anslutning till varandra,. Sa‘īd [en av förmedlarna] frågade Ibn ‘Abbās av vilken anledning han gjorde detta och fick det svar som återges i föregående hadīth.
I två traditioner som åberopar Mu‘ādh b. Djabal redovisas också detta Profetens ﷺ handlingssätt inför Tabūk-expeditionen och i den andra av dem ges därtill samma förklaring som i de två närmast föregående traditionerna.
Enligt en annan berättelse av Ibn ‘Abbās bad Guds Sändebud ﷺ i Medina, utan att fara förelåg eller att man kunde skylla på regn, dels middags- och eftermiddagsbönen, dels bönen efter solnedgången och kvällsbönen i anslutning till varandra. Samma fråga om anledningen till detta och samma svar redovisas som i traditionerna ovan.