4
En annan, utbyggd version av denna hadīth, också med Djābir b. ‘Abdallāh som sagesman lyder: Jag bad bönen med Guds Sändebud ﷺ dagen för ‘Īd al-Fitr. Han inledde bönen, före predikan, utan föregående böneutrop och utan tillkännagivandet i moskén att bönen nu skall börja (iqāmah). Sedan reste han sig och, stödd på Bilāls arm, uppmanade han till fördjupad gudsfruktan, anbefallde lydnad för Hans [bud], varnade människorna för det onda och manade dem att ständigt ha Gud i åtanke. Så gick han fram till kvinnorna och varnade dem för det onda och manade dem att ständigt ha Gud i åtanke och att ge frikostiga offergåvor och tillfogade: ”De flesta av er är nämligen bränsle för Helvetets eld.” Då reste sig en medelålders kvinna med en brun fläck på kinden och sade: ”Hur kan det förhålla sig så, Guds Sändebud?” Han svarade: ”Det är därför att ni klagar ofta och visar er otacksamma mot er make.” Så började de ge offergåvor av sina smycken, örhängen och sådant, som de kastade i Bilāls mantel.