2
Denna hadīth har återgetts av Hishām med likvärdig kedja av förmedlare, men här heter det att det var två flickor som trakterade tamburin.
Muslim återger ytterligare två traditioner i samma och tre i ett närliggande ämne, där ‘Ā’isha är sagesman för alla. I den första var det också Abū Bakr som kom på besök när hon hade två flickor hos sig som sjöng och trakterade tamburin och han bannade dem häftigt. Guds Sändebud ﷺ hade dolt sig i sin mantel, men nu visade han ansiktet och sade till Abū Bakr: ”Låt dem vara! Det är ju högtidsdag i dag.” Och ‘Ā’isha sade: ”Jag kom ihåg hur Guds Sändebud ﷺ skylde mig i sin mantel [en gång] då jag såg på hur några abessinier sportade och jag var bara en liten flicka. Ni kan föreställa er hur roligt det kan vara för en flicka att få se på sportlekar.” – I den andra var det också fråga om de två flickorna som sjöng om slaget vid Bu‘āth och ‘Ā’isha berättar: ”Guds Sändebud ﷺ kom in medan flickorna var där och han lade sig på sängen och vände bort ansiktet. Då kom [min far] Abū Bakr in och han tillrättavisade mig skarpt: ’Vad har detta djävulska musikinstrument i Guds Sändebuds bostad ﷺ att göra?’ Guds Sändebud ﷺ vände sig mot honom och sade: ’Lämna dem i fred!’ Och när han inte såg det vinkade jag åt dem att gå och de gick; och det var dagen för högtiden och de svarta lekte med sköldar och spjut. Jag minns inte om jag bad Guds Sändebud ﷺ om det eller det var han som frågade mig om jag ville se på deras lekar. Jag svarade att det ville jag. Då ställde han mig bakom sig, min kind mot hans kind, och han ropade uppmuntrande ord till abessinierna tills jag tröttnade. På hans fråga om det nu var nog svarade jag ”Ja.” Och han sade: ”Gå då in.”