5
Följande har berättats av Thābit med åberopande av Anas b. Mālik: ”Bland judarna var det regel att mannen, när hans hustru hade månadsblödning, inte bodde och inte intog sina måltider tillsammans med henne. Profetens ﷺ följeslagare frågade honom och Gud, den Högste, uppenbarade: Och de frågar dig om [kvinnans] månadsblödning. Säg: ’Detta är ett ömtåligt och smärtsamt tillstånd. Håll er därför borta från kvinnorna under deras period och kom inte nära dem förrän de är rena’ (2:222). Då sade Guds Sändebud ﷺ: ’Gör allt utom att ha intimt umgänge med dem!’ ## Förbudet mot intimt umgänge med en kvinna som har månadsblödning är berättigat av medicinska och hygienska skäl. (jfr Kisch, Sexual Life of Women, s. 173). ## Detta fick judarna höra och sade: ’Denne man vill inte lämna oemotsagt något av det vi gör.’ Då kom Usayd b. Hudayr och ‘Abbād b. Bishr och sade: ’Judarna säger så och så; får vi då inte ha intimt umgänge med dem?’ Profetens ansiktsuttryck mörknade så att vi trodde att de hade väckt hans vrede, men när de gick sin väg fick de ta emot en gåva av mjölk avsedd för Profeten och han kallade tillbaka dem och gav dem att dricka. Och så visste de att han inte var ond på dem.