70. 18

(1) Många religioner betraktar kvinnans månadsblödning som en förorening och bland hinduer och judar hålls hon i avskildhet under denna period. Islam ser också månadsblödningen som något orent, dock utan att den gör kvinnans hela kropp oren. Intimt umgänge med henne är förbjudet under dessa dagar; ingenting hindrar dock en man att då ligga hos sin hustru, att omfamna och kyssa henne, än mindre att äta och dricka tillsammans med henne. – Muslim har i sin kapitelindelning skilt ämnena ”rening” och ”månadsblödning” åt. Icke desto mindre redovisas i bådadera traditioner som förefaller snarare eller lika gärna kunna föras till det andra. I denna utgåva har kapitlen därför slagits samman under en rubrik. (Ö.a.)

(2) Om denna tradition har ibland påståtts att den strider mot en i Koranen given regel (2:222): Håll er borta från kvinnorna under deras period och kom inte nära dem förrän de är rena. Men dessa kritiker tar inte hänsyn till att det som förbjuds inte är samvaro över huvud taget utan intimt umgänge med kvinnor som har sin månadsblödning. Ingenting i ”traditionen” tyder på att Profeten صلى الله عليه وسلم handlade i strid med denna Koranens föreskrift. Orden ”han begärde att hon skulle binda om sig ett förkläde eller liknande” visar tvärtom tydligt att han inte hängav sig åt intimt umgänge med sina hustrur under denna period utan enbart omfamnade dem. Se Lane, Arabic-English Lexicon (London 1863-93) rörande det i traditionen använda ordet yubāshiru som betyder ”ha kontakt med”, ”vidröra” men inte nödvändigtvis ”ha intimt umgänge med”.

(3) Det som ‘Ā’ishah här tillfogar leder till slutsatsen att en ung man, som inte har full kontroll över sina sinnliga begär, bör avhålla sig från något sådant.

(1) Ordet i‘tikāf (av samma rot som verben ‘akafa ”hålla fast vid”, ”ägna sig åt” och ta‘akkafa ”dra sig tillbaka i avskildhet”) används för att beteckna den av Profeten införda seden att dra sig tillbaka till moskén under några dagar för bön och meditation, särskilt i slutet av fastemånaden Ramadān. En kvinna som har månadsblödning kan inte gå in i en moské – förbudet antyder inte att hon anses oren utan avser hindra att droppar av menstruationsblodet faller i detta helgade område – men ingenting hindrar att hon deltar i hushållsgöromålen eller har normala kontakter med familjens medlemmar. Profetens hus låg omedelbart intill moskén och han kunde därför med lätthet sticka ut huvudet och låta hustrun tvätta och kamma håret.

(1) Bönemattan låg tydligen i moskéutgången.

(1) Förbudet mot intimt umgänge med en kvinna som har månadsblödning är berättigat av medicinska och hygienska skäl. (jfr Kisch, Sexual Life of Women, s. 173).