Hadither

80. 28

(80) Den kvinna som får sin månadsblödning under Ramadān skall fasta därefter under det antal dagar som hon inte fastat på grund av månadsblödningen, men hon skall inte i efterhand be de böner som hon då hade åsidosatt

(1) Mu‘ādhah al-‘Adawiyyah hörde till de kvinnliga rättslärda i ”efterföljargenerationen”.

(2) Harūrā’ var namnet på en by inte långt från Kūfah, där kharidjiternas sekt (al-khawāridj) först slog sig ner. En grupp inom denna sekt hävdade att de böner som en kvinna på grund av månadsblödning måste avstå från skulle bes i efterhand.

(3) Gud pålägger inte människorna outhärdliga bördor. Fastan under Ramadān skall iakttas under en månad varje år, och det innebär inga oöverstigliga svårigheter att under de följande elva månaderna fasta de fem till tio dagar det kan vara frågan om. Att kräva att böner till ett antal av mellan 25 och 50 skall bes i efterhand i tillägg till de dagliga fem bönerna är en helt annan sak, knappast möjlig att genomföra i praktiken.