Sahih Muslim - Bernström صحيح مسلم 1. 1 (1) Bok I om tron 2. 2 (2) Bönen, fastan och allmoseskatten: obligatoriska element i religionen. 3. 3 (3) Islam är en byggnad som vilar på fem [pelare]. 4. 4 (4) Den som känner tillfredsställelse över att få kalla Gud sin Herre har förnummit trons ljuva doft 5. 5 (5) Anspråkslöshet (måttlighet) är en gren av tron. 6. 6 (6) Förtjänstfulla handlingar enligt Islam 7. 7 (7) Kärleken till Gud och Hans Profet صلى الله عليه وسلم 8. 8 (8) Kärleken till bröderna i tron 9. 9 (9) Det är förbjudet att tillfoga en granne skada 10. 10 (10) Om du inte har något gott att säga, håll tyst. Visa gästfrihet mot din granne och hedra din gäst. 11. 11 (11) Att förbjuda dåliga handlingar hör till tron. Tron kan stärkas och försvagas. De troendes plikt är att uppmuntra de goda handlingarna och avvärja de dåliga. 12. 12 (12) Ingen utom de troende skall få stiga in i Paradiset, och ni är inte troende så länge ni inte älskar varandra. Om hälsningen as-salāmu ‘alaykum. 13. 13 (13) I tron ligger uppriktighet och gott uppsåt 14. 14 (14) Tron försvagas hos den som begår en synd till dess tron helt överger honom; syndaren förnekar trons företräde i den stund synden begås. 15. 15 (15) Hycklarens kännetecken 16. 16 (16) Trons beskaffenhet hos den som beskyller sin broder för att förneka tron 17. 17 (17) Att förolämpa en muslim är en synd och att kämpa mot honom är att förneka tron 18. 18 (18) Nedsättande tal om andras förfäder och jämmer över de döda jämställs med otro 19. 19 (19) Kärlek till respektive hat mot hjälparna och ‘Alī 20. 20 (20) Ordet kufr (förnekande av tron) kan användas om den som försummar att förrätta bönen 21. 21 (21) Den bästa handlingen är tron på Gud 22. 22 (22) Den svåraste synden 23. 23 (23) Andra svåra synder 24. 24 (24) Högmodets synd 25. 25 (25) Den som när han nås av döden inte sätter något vid Guds sida skall stiga in i Paradiset och den som då ger Honom medgudar skall stiga in i Elden. 26. 26 (26) Den som bedrar andra är inte en av oss [muslimer] 27. 27 (27) Strängt förbud mot förtal 28. 28 (28) Att ta sitt eget liv är en av de svåraste synderna 29. 29 (29) Onda handlingar som någon begått före övergången till Islam bestraffas 30. 30 (30) Antagandet av Islam utplånar, liksom utvandringen från ett land där tron förnekas och vallfärden, alla tidigare dåliga handlingar 31. 31 (31) Goda handlingar utförda före övergången till Islam 32. 32 (32) Gud har överseende med onda tankar och ingivelser så länge de inte får slå rot i sinnet 33. 33 (33) Avsikten att utföra en god handling och avsikten att begå en ond handling 34. 34 (34) Äganderättens helgd 35. 35 (35) Den styresman som inte behandlar de styrda med rättvisa förtjänar Eldens straff. 36. 36 (36) Islam var till en början en främmande företeelse och kommer att återvända som en främmande företeelse 37. 37 (37) Utplånandet av tron vid tidens ände 38. 38 (38) Den som fruktar något ont får dölja sin tro 39. 39 (39) Hjärtat, som är svagt, måste vänjas vid tron; ingen bör kallas troende utan att övertygande bevis föreligger 40. 40 (40) Hjärtat får ro när det ser bevis 41. 41 (41) Vi måste bejaka Profeten Muhammeds mission som Guds Sändebud till hela mänskligheten och den religion han förkunnade som överlägsen andra tros-former 42. 42 (42) Den tid skall komma då ingen som inte förut var troende skall ha gott av sin nyfunna tro 43. 43 (43) Marias son kommer att stiga ned bland er och fälla rättvisa domar 44. 44 (44) Hur uppenbarelserna först kom till Guds Sändebud 45. 45 (45) Guds Sändebuds Nattliga resa [88] och föreskriften om de dagliga bönerna. Berättelser om hur hans bröst öppnades av änglarna. 46. 46 (46) Profetens ord: ”Han är ljus” och ”Jag såg ljuset”. 47. 47 (47) Räddning från Helvetets eld genom tron på En Gud 48. 48 (48) Profetens ord: ”Jag skall vara den förste förespråkaren i Paradiset” och ”Av profeterna kommer jag att ha den största skaran efterföljare.” 49. 49 (49) Profeten ber, rörd till tårar, för sitt samfund 50. 50 (50) Den som dör som förnekare av tron, hans arvedel är Elden 51. 51 (51) Och varna dem som står dig närmast (Kor. 26:214) 52. II (52) BOK II OM RENING OCH OM MÅNADSBLÖDNING 53. 1 (53) Värdet av den rituella tvagningen före bön (wudū’) 54. 2 (54) Rening (rituell tvagning) är en förutsättning för bön 55. 3 (55) Hur den rituella tvagningen utförs. Värdet av den och av därefter förrättad bön. 56. 4 (56) Den som inte begår en svår synd sonar genom de fem dagliga bönerna och en fredagsbön efter den andra alla lättare synder däremellan. 57. 5 (57) Vad man bör säga efter den rituella tvagningen. 58. 6 (58) Den rituella tvagningen som Profeten utförde den. 59. 7 (59) Den rituella tvagningen bör gå ovanför armbågarna och vristerna 60. 8 (60) Synderna tvättas bort med den rituella tvagningen 61. 9 (61) Fem handlingar som hör nära samman med människans natur (al-fitrah)[20] 62. 10 (62) Uträttande av naturbehov och rengöring därefter. Förbud mot uträttande av naturbehov på allmän plats 63. 11 (63) I allt vad han företog sig tyckte Profeten om att börja med höger hand eller fot eller från höger sida. 64. 12 (64) Den som just har vaknat bör inte sticka handen i krukan [med vatten för den rituella tvagningen] utan att först ha tvättat den. 65. 13 (65) Om en hund slickar ett föremål. 66. 14 (66) Förbud mot att urinera i en stillastående vattensamling 67. 15 (67) Moskén måste hållas ren från all smuts. Marken kan rengöras med vatten och behöver inte skrapas ren 68. 16 (68) Vad man bör göra då ett spädbarn urinerar på ens kläder 69. 17 (69) Vad den bör göra vars kläder fläckats av blod från en månadsblödning 70. 18 (70) När hustrun har månadsblödning [35] kan mannen ligga hos henne sedan hon bundit om sig ett förkläde eller liknande 71. 19 (71) Sekretet som utsöndras av prostatakörteln 72. 20 (72) Händerna och ansiktet bör tvättas då man vaknar om natten och vill uträtta sina behov 73. 21 (73) Den som har haft intimt umgänge och vill sova skall göra rituell tvagning men behöver inte skölja hela kroppen. Den som efter intimt umgänge vill sova, äta, dricka, eller på nytt ha umgänge skall göra rituell tvagning och tvätta sitt organ. 74. 22 (74) Sköljning av hela kroppen, då man befinner sig i ett tillstånd av stor rituell orenhet 75. 23 (75) Mängden vatten som krävs för att skölja hela kroppen. Mannen och hustrun kan bada med vattnet ur en enda kruka och en av dem kan använda vattnet som den andre lämnar. 76. 24 (76) Huvudet skall sköljas tre gånger 77. 25 (77) Hur den kvinna sköljer huvudet, som har håret flätat. 78. 26 (78) Den som tar ett reningsbad efter att ha haft månadsblödning bör använda mysk 79. 27 (79) Blödningar av annan orsak än menstruation eller efter förlossning 80. 28 (80) Den kvinna som får sin månadsblödning under Ramadān skall fasta därefter under det antal dagar som hon inte fastat på grund av månadsblödningen, men hon skall inte i efterhand be de böner som hon då hade åsidosatt 81. 29 (81) Den som tar ett bad skall skyla sin kropp med ett förhänge 82. 30 (82) Ingen bör se en annan människa helt naken 83. 31 (83) Plikten att bada hela kroppen gäller efter intimt umgänge (tillstånd av stor rituell orenhet) då parternas organ varit i beröring med varandra oavsett vad som då förekommit. Detta innebär en ändring av förut gällande regel som föreskrev bad om sädesavgång skett 84. 32 (84) Den som säkert vet att han har utfört den rituella tvagningen men tvekar om något hänt som förorenat honom på nytt och hindrar honom att förrätta bönen 85. 33 (85) Hudar av döda djur renas genom garvning 86. 34 (86) Förberedelse för bönen när vatten inte finns till hands eller tvagningen inte kan utföras av hälsoskäl eller andra tvingande omständigheter (tayammum) (51) 87. 35 (87) Ingen troende muslim blir någonsin befläckad 88. 36 (88) Att åkalla Gud vid alla tillfällen 89. 37 (89) Det är tillåtet att inta föda utan föregående rituell tvagning 90. 38 (90) Vad man bör säga när man går dit där man uträttar sina behov? 91. 39 (91) Den rituella tvagningen behöver inte upprepas om man slumrat till i sittande ställning. 92. III (92) BOK III OM BÖNEN 93. 1 (93) Hur böneutropet kom till 94. 2 (94) Formeln för böneutropet 95. 3 (95) Det kan finnas två böneutropare i en moské 96. 4 (96) Den som hör böneutropet skall upprepa böneutroparens ord 97. 5 (97) Värdet av orden i böneutropet5 och den fasa de injagar i Djävulen 98. 6 (98) Händerna bör vid bönens inledning lyftas i höjd med skuldrorna och likaså var gång man under bönen böjer ryggen och när man därefter rätar upp den 99. 7 (99) Takbīr (orden Allāhu akbar) skall uttalas varje gång man under bönen böjer ryggen och därefter rätar upp den, utom när orden sami‘a ’llāhu li-man hamidahu (Gud har hört den som lovade och prisade Honom) uttalas.8 100. 8 (100) [Koranens ingress] Al-Fātihah måste läsas i bönens alla raka‘āt. 101. 9 (101) Den som står bakom en böneledare i ledet av dem som förrättar bön får inte läsa något med hög röst 102. 10 (102) Argument för ståndpunkten att bismillāh (I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn) inte skall läsas högt 103. 11 (103) Argument för ståndpunkten att bismillāh är en vers i början av varje kapitel, med undantag för kapitlet Barā’ 104. 12 (104) Efter att ha uttalat det första takbīr (takbīr al-ihrām), skall höger hand läggas över vänster under bröstet men ovanför naveln och i samband med nedfallet med pannan mot marken skall händerna placeras i höjd med skuldrorna 105. 13 (105) Slutledet i bönen (tahiyyah och tashahhud). 106. 14 (106) Välsignelserna över Profeten صلى الله عليه وسلم efter tashahhud 107. 15 (107) Att läsa orden ”Gud har hört den som lovade och prisade Honom” (tasmi‘), ”Herre, allt lov och pris tillkommer Dig” (tahmīd) och ”amen” (ta’mīn). 108. 16 (108) De som ber, ledda av en böneledare, skall i alla avseenden följa denne 109. 17 (109) Böneledaren kan vid förfall, t.ex. sjukdom eller resa, utse en ersättare. Om han leder bönen sittande därför att han inte kan stå, skall de bedjande förrätta bönen stående (ändring av tidigare regel att följa böneledaren om denne sitter).20 110. 18 (110) Om den ordinarie böneledaren dröjer kan en annan utses att leda bönen om detta inte vållar missnöje. Den som vill påkalla uppmärksamhet under bönen skall ropa subhāna ’llāh (Stor är Gud i Sin härlighet); kvinnor bör klappa i händerna. 111. 19 (111) Den bedjande måste bemöda sig att utföra alla moment i bönen väl 112. 20 (112) Den bedjande får inte, när han böjer ryggen eller faller ned med pannan mot marken, föregripa sin imām (böneledare). Han skall vända blicken i böneriktningen (qiblah) och inte lyfta den mot himlen 113. 21 (113) Bönen skall förrättas i lugn och stillhet; åtbörder med händerna skall inte förekomma när den avslutande hälsningen uttalas. De bedjande skall stå tätt intill varandra och sträva att fylla ut de främsta raderna 114. 22 (114) Raderna skall rätas ut och främsta raden är den förnämsta. Ni bör tävla om att stå i främsta raden och de kloka och sansade skall därvid ha företräde 115. 23 (115) Kvinnor får inte hindras från att besöka moskéerna,32 men vid moskébesök bör de avstå från parfym 116. 24 (116) Röstläget i de böner som läses med hörbar röst 23. 23 (23) Andra svåra synder
Andra svåra synder — Sahih Muslim - Bernström — Hadither