(1) Denna hadīth bevisar naturligtvis inte att Profetens صلى الله عليه وسلم fader dömts till Helvetets straff. Vad han här vill understryka som väsentligt är att belöning eller straff i evigheten beror enbart av den berörda människans tro och hennes handlande i livet, inte av eventuell nära släktskap med de fromma, de som omtalas som ”Guds vänner”. Detta att Profeten صلى الله عليه وسلم inte ville göra anspråk på någon särställning för sig och sin familj, att han inte hade några ”privata” intressen att bevaka, utgjorde för hans anhängare ett av de starkaste bevisen för att han var sänd av Gud.