(1) Människans själ har renats av tron på Gud och Hans profeter och på det som Islam därutöver lär oss att tro på och genom att hon väljer att leva ett fromt och rättskaffens liv. En man förorenas inte av att hans säd utgjuts utan han förblir ren även i detta tillstånd, eftersom hans själ är renad av hans tro på Islams budskap. Visserligen är han i detta tillstånd förhindrad att förrätta bönen, läsa Koranen eller stiga in i moskén, men detta förbud är till för att påminna honom eller skärpa hans medvetande om den oändligt djupa andliga innebörden av dessa religiösa handlingar. Ingen människa, inte ens den som förnekar tron, är i sig själv förorenad, eftersom Gud har skapat henne ”i den bästa skapnad” (Kor. 95:4). En annan sak är att hon genom otro och onda handlingar kan sjunka ”lägre än de lägsta” (95:5).