ورُوي عن عليّ رضي الله عنه قال: " لما نزلت: { وللّهِ على النّاسِ حِجُّ البيت } قال رجل: يا رسول الله أفي كل عام فأعرض عنه فعاد مرتين أو ثلاثاً، فقال النبيّ صلى الله عليه وسلم: «ما يُؤمنك أن أقول نعم؟ والله لو قلت نعم لوجبت، ولو وجبت ما استطعتم، فاتركوني ما تركتم فإنّما هلك من كان قبلكم بكثرة سؤالهم واختلافهم على أنبيائهم، فإذا أمرتكم بشيء فأتوا منه ما استطعتم، وإذا نهيتكم عن شيء فاجتنبوه» " فأنزل الله تعالى: { يٰأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ لاَ تَسْأَلُواْ عَنْ أَشْيَآءَ إِن تُبْدَ لَكُمْ تَسُؤْكُمْ }
Ali, må Gud vara nöjd med honom, sade: ”När versen: att vallfärda till Huset är en plikt för människorna gentemot Gud [K. 3:97] uppenbarades, frågade en man: ’Guds Sändebud, gäller detta varje år?’ Guds Sändebud ﷺ vände sig bort från honom, men mannen upprepade frågan två eller tre gånger. Profeten ﷺ sade då: ’Hur kan du vara säker på att jag inte säger “ja”? Vid Gud, om jag hade sagt “ja” skulle det ha blivit en plikt, och om det blivit en plikt skulle ni inte ha förmått det. Lämna mig därför ifred så länge jag låter er vara. De som levde före er gick under bara på grund av att de ställde för många frågor och invände mot sina profeter. När jag befaller er att göra något ska ni göra så mycket av det som ni kan. Och när jag förbjuder er att göra något ska ni undvika det.’ Sedan uppenbarade Gud, den Upphöjde: Troende, fråga inte om saker, som kan göra er bedrövade, om de uppdagas för er.” [K. 5:101, al-Baghawi]