1
‘Amrah berättade att en judisk kvinna kom till ‘Ā’ishah för att fråga något och hon sade:
”Måtte Gud skydda dig mot gravens straff! Och ‘Ā’ishah sade: ”Guds Sändebud! Kan vi bli straffade i graven?” Guds Sändebud ﷺ svarade: ”Måtte Gud skydda oss!” Och Guds Sändebud ﷺ begav sig en morgon ut på en ridtur och solen blev förmörkad. ‘Amrah sade: ”Jag kom tillsammans med kvinnorna från rummen bakom moskén. Guds Sändebud ﷺ steg av riddjuret och gick in där han brukade förrätta bön. Han intog böneställning och människorna ställde sig bakom honom. Han stod länge; sedan gjorde han bugningen, en lång bugning. Sedan reste han sig och stod länge, men kortare tid än första gången. Sedan gjorde han en lång bugning, men kortare än den första. Så reste han sig och solen lyste klart. Och Guds Sändebud ﷺ sade: ”Jag såg er då ni utsattes för provet i graven, ett prov lika svårt som de för vilka Dadjdjāl kan utsätta er.” ‘Amrah sade att hon hört ‘Ā’ishah utbrista: ”Efter detta har jag [alltid] lyssnat till Profeten ﷺ när han ber om Guds beskydd mot Eldens straff och gravens prövning.” – Denna hadith har berättats av Yahyā b. Sa‘īd med samma innebörd och med en likvärdig kedja av förmedlare.