3
‘Abdallāh b. ‘Umar sade [vid ett tillfälle] att Sa‘d b. ‘Ubada hade klagat över en sjukdom som han ådragit sig. Guds Sändebud ﷺ kom och besökte honom, åtföljd av ‘Abd ar-Rahmān b. ‘Awf, Sa‘d b. Abī Waqqās och ‘Abdallāh b. Mas‘ūd och då han steg in till honom fann han honom avsvimmad. Han frågade: ”Är han död?” och fick till svar ”Nej”, men Profeten ﷺ grät. Och när folket såg att Guds Sändebud ﷺ grät, började de [också] att gråta. Då sade han: ”Ni har säkert hört, att Gud inte straffar för de tårar ditt öga gjuter eller för den sorg du känner i ditt hjärta, men Han straffar för denna (och han pekade på tungan)Med ’tungan’ avses här högljudd jämmer i motsats till tårar eller andra tysta uttryck för sorg. eller också visar Han barmhärtighet.”