(22) Om att det är förtjänstfullt att gå till moskén och att vänta på att förrätta bönen
عَنْ أَنَسٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ أَنَّ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَخَّرَ لَيْلَةً صَلاةَ العِشَاءِ إِلَى شَطْرِ اللَّيْلِ ثُمَّ أَقْبَلَ عَلَيْنَا بوَجْهِهِ بَعْدَ ما صَلَّى فَقالَ: "صَلَّى النَّاسُ وَرَقَدُوا وَلَمْ تَزَالُوا فِي صَلاةٍ مُنْذُ انْتَظَرْتُمُوها" رواه البخاري
Anas, må Gud vara nöjd med honom, sade: En natt fördröjde Guds Sändebud, frid och välsignelser vare med honom, kvällsbönen och bad den först vid midnatt. Efter fullgjord bön vände han sitt ansikte mot oss och sade: “Några av er bad och gick sedan till sängs, men ni som är kvar har befunnit er i bön under hela den tid ni väntat på att be.” [Bukhari]