عن أبي هريرة قال قال رسول الله ﷺ قال رجل لأتصدقنَّ الليلة بصدقة فخرج بصدقته فوضعها في يد زانية فأصبح الناس يتحدثون تصدق على زانية فقال اللهم لك الحمد على زانية لأتصدقن الليلة بصدقة فخرج بصدقته فوضعها في يد غني فأصبحوا يتحدثون تصدق الليلة على غني قال اللهم لك الحمد على غني لأتصدقن الليلة بصدقة فخرج بصدقته فوضعها في يد سارق فأصبحوا يتحدثون تصدق الليلة على سارق فقال اللهم لك الحمد على زانية وعلى غني وعلى سارق فأتي فقيل له أما صدقتك فقد قبلت وأما الزانية فلعلها أن تستعف بها عن زناها ولعل الغني يعتبر فينفق مما أعطاه الله ولعل السارق أن يستعف بها عن سرقته
Guds Sändebud ﷺ har berättat följande: ”En man sade: ’I natt ska jag ge en allmosa’, och därefter begav han sig ut med sin allmosa och lade den i handen på en sköka. Nästa morgon gick ryktet bland människorna att en allmosa givits till en sköka. Mannen sade: ’Gud, Dig tillkommer allt lov och pris, jag gav min allmosa till en sköka! I natt ska jag ge en allmosa på nytt.’ Han gick ut med sin allmosa och lade den i handen på en förmögen man. Nästa morgon ryktades det bland människorna att det under natten givits en allmosa till en förmögen man. Mannen sade: ’Gud, Dig tillkommer allt lov och pris, jag gav min allmosa till en förmögen man! I natt ska jag ge en allmosa’, och sedan gick han ut med sin allmosa och lade den i handen på en tjuv. Följande morgon gick ryktet bland människor att någon under natten givit en allmosa till en tjuv. Mannen utropade: ’Gud, Dig tillkommer allt lov och pris, jag har givit till en sköka, en förmögen man och en tjuv!’ Någon kom till honom i en dröm och sade: ’Dina allmosor har tagits emot. Det kan hända att skökan upphör med sin verksamhet på grund av din allmosa, den förmögne mannen kanske tar lärdom och ger av det Gud har givit till honom och det kan hända att tjuven avstår från att stjäla tack vare din allmosa.’” [K. 2:272, Ibn Kathir]