1
Enligt vad Abu Hurayrah berättar har Guds Sändebud ﷺ sagt:Salāt at-Tarāwīh hör till de omistliga riterna under Ramadān. Profeten ﷺ manade sina följeslagare att ägna mer tid och intresse åt bönen, som renar själen och lyfter den till högre höjder.
” Den som ber den nattliga bönen under Ramadān med tro och i hopp om att vara Gud till behag får förlåtelse för sina tidigare synder.”
Enligt en annan berättelse av Abu Hurayrah brukade Guds Sändebud ﷺ uppmana till [nattlig] bön under Ramadān, men utan att göra detta till en plikt, och säga: ”Den som under Ramadān ber den nattliga bönen som en troshandling och för att vara Gud till lags får förlåtelse för alla sina tidigare synder.” Guds Sändebud dog ﷺ och så stod då saken och så förhöll den sig under Abu Bakrs kalifat och också under den första tiden av ‘Umars kalifat.Tarāwīh-bönen iakttogs under Profetens livstid ﷺ bara under tre dagar som gemensam bön i mos-kén, men människorna bad tarāwīh enskilt eller i grupper så som det med hänsyn till omständigheterna var möjligt. Abū Bakr (Gvhn) utfärdade ingen föreskrift om gemensam tarāwīh-bön under sitt kalifat på grund av de oroliga förhållandena i landet. Men under ‘Umars kalifat (Gvhn), då fred och ordning rådde, beslöts att tarāwīh-bönen skulle kunna förrättas som gemensam bön i moskéerna.