201. 24

(1) Salāt at-Tarāwīh hör till de omistliga riterna under Ramadān. Profeten ﷺ manade sina följeslagare att ägna mer tid och intresse åt bönen, som renar själen och lyfter den till högre höjder.

(2) Tarāwīh-bönen iakttogs under Profetens livstid ﷺ bara under tre dagar som gemensam bön i mos-kén, men människorna bad tarāwīh enskilt eller i grupper så som det med hänsyn till omständigheterna var möjligt. Abū Bakr (Gvhn) utfärdade ingen föreskrift om gemensam tarāwīh-bön under sitt kalifat på grund av de oroliga förhållandena i landet. Men under ‘Umars kalifat (Gvhn), då fred och ordning rådde, beslöts att tarāwīh-bönen skulle kunna förrättas som gemensam bön i moskéerna.

(1) ”Allmaktens natt”, också kallad ”Ödets natt” eller ”Härlighetens natt”, dvs. den natt då uppenbarelsen av Koranen tog sin början, sannolikt den 27 (möjligen den 25 eller 29) Ramadān. I Koranens vers 44:3 omtalas den som en ”välsignad natt”.

(1) Dessa ord har tolkats på många olika sätt. Den bästa är utan tvekan denna: den som ber under denna natt är så uppfylld av det andliga ljus som den förmedlar att solens strålar inte bländar honom.