عن أنس رضي الله عنه أن غلاماً يهودياً كان يضع للنبي ﷺ وضوءه، ويناوله نعليه، فمرض، فأتاه النبي ﷺ فدخل عليه، وأبوه قاعد عند رأسه، فقال له النبي ﷺ " يا فلان قل لا إله إلا الله " فنظر إلى أبيه، فسكت أبوه، فأعاد عليه النبي ﷺ، فنظر إلى أبيه، فقال أبوه أطع أبا القاسم، فقال الغلام أشهد أن لا إله إلا الله، وأنك رسول الله، فخرج النبي ﷺ وهو يقول " الحمد لله الذي أخرجه بي من النار " رواه البخاري
En judisk pojke, som brukade passa upp på Guds Sändebud ﷺ, ge honom vatten till tvagningen och bära fram hans sandaler, insjuknade en dag. Profeten ﷺ gick för att besöka honom och när han anlände satt pojkens far vid hans huvud. Profeten ﷺ vände sig till pojken och sade: ”Säg: ’Det finns ingen gud utom Gud’”. Pojken tittade upp mot sin far, men fadern sade ingenting. Profeten ﷺ upprepade sina ord och pojken tittade återigen mot sin far, varpå fadern sade: ”Gör som Abu al-Qasim säger.” Pojken sade då: ”Jag vittnar att det inte finns någon gud utom Gud och att du är Guds Sändebud.” När Profeten ﷺ lämnade deras hem sade han: ”Lov och pris tillkommer Gud som räddade honom från Elden genom mig.”[K. 3:20, Ibn Kathir]