1
Profetens hustru ‘Ā'ishah (Gvhn) har berättat att när Gud föreskrev bönen, föreskrev Han [att den skulle ske i] två raka‘āt både när den bedjande ber där han är bosatt och när han ber under resa; och medan den bibehölls så för bön under resa,Enligt imamerna Shāfi‘ī och Mālik och många andra rättslärda är det tillåtet att be såväl den avkortade som den längre bönen under resa, medan andra anser att även om båda formerna är tillåtna är det riktigare att då använda den avkortade formen. Abū Hanīfah har uppfattningen att den avkortade formeln är obligatorisk när man ber under resa och att den vanliga, längre formeln då inte får tillgripas. An-Nawawī anser för sin del det bästa vara att under resa be enligt den avkortade formeln (även om detta inte kan tas som en bindande regel). gjordes ett tillägg [dvs. med två raka‘āt] när den bedjande ber där han är bosatt.Här avses middags-, eftermiddags- och den sena kvällsbönen, medan bönen efter solens nedgång består av tre raka‘āt. – Denna tradition föreligger i två nästan likalydande versioner.