10
Två traditioner återges med åberopande av Anas b. Mālik som säger: ”Vi begav oss med Guds Sändebud ﷺ från Medina till Mekka, och ända tills han återvände bad han bönen med två raka‘āt. Jag frågade: ’Hur länge stannade han i Mekka?’ och han svarade: ’Tio dagar.’”Detta syftar på Profetens ”avskedsvallfärd” ﷺ. Han nådde då Mekka den fjärde dagen i månaden Dhu ’l-Hidjdjah och återvände till Medina den fjortonde och under dessa tio dagar avkortade han bönen. Detta visar att den som tillfälligt vistas utanför sin bostad under denna tid är att betrakta som på resa. Imam Abū Hanīfah anser att femton dagar är den kortaste tid för vistelse på en plats, som leder till att den resande räknas som bosatt om detta var hans avsikt, men att han skall anse sig vara på resande fot och alltså avkorta bönen om ingen sådan avsikt förelåg, även om han blir tvungen att vistas där under en längre tid. Enligt imam Shāfi‘ī är dessa tidsgränser högst fyra dagars avsiktlig vistelse och arton dagar, om ingen tid varit förutsedd. Shāfi‘ī bygger denna ståndpunkt på det faktum att Profeten ﷺ uppehöll sig i Mekka under de tre dagarna 3, 4 och 5 Dhu ’l-Hidjdjah; vad de återstående dagarna beträffar ägnades de åt vallfärdsceremonierna i Minā och ‘Arafāt, som innebär förflyttningar. – I en tradition som åberopar Yahyā b. Abū Ishaq citeras hans ord: ”Jag har hört Anas b. Mālik säga: ’Vi begav oss på vallfärd från Medina.’” Därefter följer detsamma som redovisas i föregående hadīth.