حَدَّثَنَا أَحْمَدُ بْنُ مَنِيعٍ قَالَ حَدَّثَنَا هُشَيْمٌ قَالَ حَدَّثَنَا عَبْدُ الْمَلِكِ بْنُ عُمَيْرٍ عَنْ إِيَادِ بْنِ لَقِيطٍ قَالَ أَخْبَرَنِي أَبُو رِمْثَةَ قَالَ أَتَيْتُ رَسُولَ اللَّهِ ﷺ مَعَ ابْنٍ لِي فَقَالَ: ابْنُكَ هَذَا فَقُلْتُ نَعَمْ أَشْهَدُ بِهِ قَالَ: لَا يَجْنِي عَلَيْكَ وَلَا تَجْنِي عَلَيْهِ قَالَ وَرَأَيْتُ الشَّيْبَ أَحْمَرَ.
Abu Rimtha, må Gud vara nöjd med honom, sade: Jag gick till Guds Sändebud ﷺ tillsammans med en av mina söner. Han frågade: “Är det din son?”, och jag svarade: “Ja, jag vittnar att han är min son”. Han sade: “Du ska inte hållas ansvarig för hans brott, och han ska inte hållas ansvarig för dina brott.” Abu Rimtha sade: “Jag såg att hans vita hårstrån var rödaktiga.”