Hadither

290. 10

(290) Ge till era närmaste, hustru, barn och föräldrar, även om de inte skulle vara muslimer

(1) Maymūnahs morbröder och deras familjer hade levt i bekymmersamma omständigheter och skulle ha haft stort behov av en tjänsteflicka. Om därför Maymūnah hade skänkt dem flickan, hade hon fått dubbel belöning, en för att ha gett en kärleksgåva och en för att ha visat frikostighet mot nödställda släktingar.

(1) När de som återger ahādīth nämner ‘Abdallāh utan att samtidigt säga hans faders namn syftar de alltid på ‘Abdallāh b. Mas‘ūd. Ibn ‘Umar, Ibn ‘Abbās, Ibn Zubayr, Ibn ‘Amr b. ‘Ās bar alla namnet ‘Abdallāh, men de nämns alltid tillsammans med sina respektive fäders namn. Av alla dessa ‘Abdallāh var nämligen b. Mas‘ūd den bland Följeslagarna, som intog den mest framskjutna positionen.

(2) Det är här inte fråga om allmoseskatten (zakāh) utan om frivilligt givna allmosor (kärleksgåvor). Profeten uppmanade ofta de sina att utöver skatten ge allmosor som ett effektivare sätt att bekämpa habegäret.

(3) Umm Salamah var hustru till Abū Salamah, Profetens kusin ﷺ som dog till följd av ett sår han tillfogades under striden vid Uhud och med vilken hon hade två söner och två döttrar, och togs senare av Profeten till hustru.