240. 63

(1) Liksom det inte finns något finger mellan pekfingret och långfingret kommer det inte att finnas någon profet mellan Profeten Muhammed ﷺ och Uppståndelsens dag.

(2) Bid‘ah betyder ”nyhet”, ”nymodighet”, ”nytt påfund”, men i den islamiska lagen (sharī‘ah) har ordet den speciella innebärden ”tanke eller handling som varken har stöd i Koranen eller i sunnah och som inte kan hänvisas till shari‘ah som en integrerande del av denna med angivande av belöning för den som hyser tanken eller utför handlingen respektive straff för den som inte hyser tanken eller inte utför handlingen.

(1) Denna hadīth är viktig eftersom den ger ett exempel på en man som, fastän själv helt fångad i samma magiens trollcirklar som i början av Muhammeds profetgärning ﷺ ledde så många att tanklöst och lättvindigt skriva uppenbarelsefenomenet på detta konto, alltså en sådan man som trots eller kanske just på grund av sin egen verksamhet klart insåg vidden och djupet av den högtidliga förklaring som avgavs inför honom av Profeten själv ﷺ.

(1) Profeten ﷺ lade stor vikt vid att alltid framhålla Guds Enhet, och detta i sådan grad att han här reagerade mot talarens ordval ”den som inte lyder dem båda” (man ia‘sihimā) och framhöll att han borde ha sagt ”den som inte lyder (el. ’vägrar lyda’) Gud och Hans Sändebud”.

(1) Där denna tradition redovisas i Bukhārīs Sahīh finner man följande, från sura 43, vers 77 hämtade ord: De kommer att ropa: ”Du som härskar [över oss]! Be till din Herre att Han dömer oss till förintelse!” (Wa-nādū: Yā-mālik li-yaqdi ‘alaynā rabbuka. Ordet ’yā-mālik’ (”du härskare” eller möjligen ”ängel”) syftar här på den som satts till härskare över de fördömda i helvetet. Härav framgår att det hörde till Profetens vana ﷺ att läsa upp verser ur Koranen, däribland sådana som varnar för Helvetet.